Linda Reumann jobbar med marknadsföring och PR på BoD.
I dag gästbloggar Linda Reumann från Books on Demand på bloggen om egenutgivning. Hur gör man om man vill ge ut sin bok själv? Hur stor är den ekonomiska risken? Hur når man ut? Det och mycket mer besvaras i detta inlägg.
Egenutgivning ett populärt tema och en omdebatterad fråga
Ofta blir många professionella titlar refuserade av de stora, redan etablerade bokförlagen och författarna får det svårt att publicera sina verk, speciellt debutanter. I och med förlagens urvalsprocesser skapas ett slags monopol på marknaden vilket gör att de bestämmer vad vi alla skall läsa. Konsekvenserna kan bli att debuterande författare tappar motivationen, blir besvikna och kanske i värsta fall ger upp sina författardrömmar.
Med hjälp utav egenutgivning öppnar vi upp möjligheter på marknaden för alla, och däribland många duktiga och ambitiösa författare. Detta innebär att berättelser och åsikter nu kan nå en offentlighet utan att stoppas eller behöva passera de stora bokförlagens grindvakter. Alla får på så vis en chans att skriva och publicera sin bok och läsarna bestämmer vad de vill läsa. Målet med att skriva en egen bok är inte alltid att nå framgång utan man kanske bara vill nå ut till en viss publik inom specialiserade ämnen, områden eller genrer. BoD bidrar till att dessa författare med ett speciellt fokus eller mål kan hitta sina egna läsare. Egenutgivning är relativt nytt jämfört med den traditionella bokmarknaden, styrd av bokförlagen. Många författare blir idag mer och mer medvetna om sina möjligheter och vi ser att intresset ökar kraftigt. Denna trend kommer att fortsätta att öka och utvecklas, och även dess möjligheter.
För att lyckas som egenutgivare på bokmarknaden kommer även andra teman i fokus som man får ta hand om själv, t.ex. korrekturläsning, boksättning, omslagsdesign, etc. Man kan därför inte bara fokusera sig på skrivandet. Man måste övertyga läsaren om att köpa boken vilket gör att layout, språkgranskning, utformning och även baksidans text är otroligt viktig. Ofta har man bara några sekunder på sig att lyckas fånga läsarens uppmärksamhet.
Det krävs inte heller bara en professionell bok utan även att man har en väl utvecklad marknadsföringsplan. Det är viktigt att vara aktiv i sociala medier och att skapa ett brett nätverk med andra experter, bloggare och journalister inom branschen. En utmärkt förutsättning för att marknadsföra sin bok är att man skapar sin egen webbsida, vilken man kan länka till i sociala medier, recensioner eller kanske tidningsartiklar. Många författare väljer medvetet egenutgivning för att själva ha kontrollen över utgivningen, men det kräver också mer kunskap på området och mer arbete.
Så vad är bäst, egenutgivning vs. förlag? Betyder det att egenutgivning innebär kvalitativt sämre böcker än förlagsböcker? Ja, i vissa fall stämmer det eftersom inte alla lägger ner lika mycket tid på just skrivstilen, innehållet, korrekturläsningen och designen. Många egenutgivare befinner sig fortfarande i en lärofas, men trenden går mot allt mer professionella egenutgivare. Marknaden och nya företag, som erbjuder olika slags tjänster och möjligheter, utvecklas och växer snabbt. I framtiden kommer det att finnas ännu fler vägar att välja, oavsett utgivningsväg.
BoD har lång erfarenhet inom egenutgivning och är ledare i Europa. Hos BoD trycks böckerna först när en beställning kommer in och en titel kan beställas från 1 exemplar – alltså helt utan risk och utan stor investering. Om författaren vill trycka böcker för eget bruk är tjänsten gratis – man betalar endast för sina tryckta exemplar.
För att ge ut en bok med BoD laddar författaren upp sina färdiga bokfiler genom användarportalen myBoD eller sänder in dessa per mejl, beroende på vilket paket författaren bestämmer sig för. BoD erbjuder även ett flertal valfria författartjänster såsom korrekturläsning, boksättning eller professionell omslagsdesign. BoD:s försäljningskanaler är väldigt omfattande. I Sverige samarbetar vi med Förlagssystem, BTJ och Bokinfo. På den internationella marknaden katalogiseras böckerna på den engelskspråkiga samt på den tyska marknaden.
Även e-böcker ligger i tiden och BoD konverterar författarens bokfiler så att de blir anpassade till olika läsplattor. E-boken katalogiseras hos bl.a. Elib, Google Play, Amazon och i Apple iBookstore.
Vad som är viktigt för varje författare att tänka på är att när man väl bestämmer sig för att ge ut sin bok själv så måste den vara så professionell som möjligt. För att kunna göra detta krävs mycket tålamod och tid. Rom byggdes inte på en dag, som man brukar säga. Ett bra bokprojekt kräver också tid och bearbetning för att lyckas.
För mer information om BoD, besök oss på www.bod.se.
Idag gästas bloggen av min kollega från Yrkesutbildning för lektörer, Gärd Fors. Förutom lektör är hon också bland annat författarföretagskonsult och spökskrivare. Här berättar hon om vikten av konflikten i en berättelse.
Ofta förknippar vi ordet konflikt med något negativt. Ett storgräl, gruff, strejk, strid… För författaren är dock konflikten en av de viktigaste byggstenarna i berättelsen. En konflikt kan uppstå när personen vill/önskar något som möter motstånd eller kolliderar med något annat som måste göras. Motståndet kan komma från personens eget inre i form av samvete, rädslor, ideologi från naturen i form av otillgänglig terräng, vilda djur, raserade hus från andevärlden eller från andra dimensioner…
Hur mycket du än beskriver personen så är det först när hon ställs inför en konflikt som personen blir riktigt levande. När personen tvingas fatta beslut och tvingas agera visar du vem personen egentligen är.
Det är konflikterna som gör historien spännande, som leder till förväntningar hos läsaren och därmed ökad spänning. När du uppnått detta med din berättelse börjar den närma sig att bli en bladvändare, en bok man inte kan lägga ifrån sig.
Vilka konflikter är möjliga?
Det finns en konflikt som James Frey kallar ”det slutna rummet”.
Här skapar du en situation där dina personer av någon orsak är bundna till varandra och inte kan undvika att hamna i konflikt med varandra. Exempelvis så finns de i ett slutet samhälle som en öde ö, ett tåg, ett hotell, ett fängelse, en internatskola eller liknande.
Konflikten bör bestå i att en persons vilja kommer på kollisionskurs med något annat, dvs ett slags motstånd. Motståndet kan vara en annan persons vilja, en situation eller personens egna egenskaper. De egna egenskaperna kan vara rädslor, tvivel, skuldkänslor som kommer att leda till en inre konflikt. Inre konflikter ger läsaren känslan att personen är äkta och yttre konflikter visar att något står på spel.
Tänk dock på att den konflikt som fungerar bäst är den som stegras. Den byggs sakta upp och olika händelser på vägen avslöjar fler sidor hos personen. Personen reagerar olika under dessa olika stadier och reaktionerna blir allt starkare för att till slut blotta personen totalt.
Försök att tänka på stegrande konflikter och ta bort andra eventuella konflikter som inte har med huvudkonflikten att göra. Se till att dina personer möter hinder och problem som ökar pressen på dem och därmed driver upp spänningen. Sluta vara konflikträdd – älska konflikter!
Bokkonsult Gärd Fors, lektör, spökskrivare, författarcoach och författarföretagskonsult
Idag gästas bloggen av Vanja Persson, författare och förläggare på Magic Wonders:
Böckerna om Liam startade som en skrivuppgift när jag gick på Mittuniversitetets Kreativt skrivande för barn och ungdom. Uppgiften var att vi skulle skriva en deckare för barn och jag som visserligen tycker om att läsa deckare blev helt nollställd. Hur skriver man en deckare så att den faktiskt blir spännande och med barn som målgrupp dessutom? Jag sköt upp skrivuppgiften så länge jag bara kunde, men till slut var jag tvungen att skriva om jag skulle hinna få in uppgiften i tid. Eftersom det var en solig vårdag satt jag ute i min lilla trädgård och försökte skriva, men inspirationen ville sig inte riktigt så istället pysslade jag på i trädgården. Av någon anledning blir jag ofta inspirerad av miljön runt omkring – växter, träd, vatten och liknande. Så även den här gången, fast på ett väldigt konkret sätt. När jag pysslade på i trädgården upptäckte jag nämligen att min nyplanterade rabarber hade försvunnit, kvar var bara ett hål i marken där plantan varit. Och vips hade jag fått inspiration till en deckarhistoria där min fiktiva granne Liam löser det mysterium som aldrig fick någon förklaring i det verkliga livet.
Från början var det inte självklart att Liam skulle använda rullstol, däremot funderade jag över om det gick att göra något speciellt med bilderna så att text och bild tillsammans gör att berättelsen blir något mer än vad som finns i texten. Eftersom jag just då jobbade extra på Stockholms Handikappidrottsförbund kom jag snabbt på idén att jag ville att Liam skulle ha någon form av funktionsnedsättning som inte påverkar hans förmåga att lösa mysterier. Barn (och vuxna) med funktionsnedsättningar blir ofta bedömda efter sin funktionsnedsättning i första hand och vilka de faktiskt är i andra hand och jag ville att min Liam skulle få vara sig själv. Ett nyfiket barn som löser vardagsmysterier i sin omgivning, inte ”bara” ett barn i rullstol. Rullstolen har ingen stor roll, den råkar bara vara till hjälp för honom att ta sig fram eftersom han inte kan gå.
Den nyutgivna uppföljaren Morfars tofflor har egentligen en tydligare koppling till handikappidrotten. Bokens morfar verkliga förlaga är en mångårig medarbetare på handikappidrotten som vid ett av mina besök där faktiskt blivit av med sina tofflor. Precis som i boken trodde han (och tror fortfarande) att det är kollegan Peter som tagit dem. I boken lyckas Liam lösa det mysterium som i verkligheten fortfarande är olöst…
Det är fredag och solar lyser både från ovan och i gräsmattan. Trevligt värre! Något annat som är trevligt är att jag har ännu ett gästblogginlägg på lut. Det är författaren Vanja Persson från förlaget Magic Wonders som skriver om barndeckare. Men det kommer nästa vecka – håll utkik! Trevlig fredag!
Terese Marvelin är författaren som bestämde sig för att ge ut sin bok på eget förlag. Här berättar hon om hur det går till att starta förlag och vad man behöver tänka på när man satsar på egenutgivning:
Hur svårt och hur jobbigt är det att ge ut sin bok på egen hand?
Det är ibland jättesvårt och ibland skitjobbigt, men det är inte omöjligt. I min värld är det inte rimligt att någon annan ska tjäna så stor del av pengarna på min bok, så ’print on demand’-varianter var aldrig ett alternativ för mig. Det är jättebra om man vill trycka en bok till närmast sörjande, men inte om man vill göra som jag ville göra – satsa allt. Men det är mycket som man måste lära sig för att starta förlag och ge ut en bok.
Att googla är det första du ska lära dig. Utan att kunna googla kommer man ingen vart för det kräver så mycket sökningar på så många hemsidor för att kunna snappa upp allt som behöver snappas upp. Det finns bra böcker som informerar om hur man ger ut en bok. Men när den sedan finns där då? Då måste man ju sälja den också, alltså marknadsföra den. Det går liksom inte utan internet. Så är det bara. Punkt. Slut. Men vad är egentligen ett förlag? Ingenting. Hur startar man ett sånt? Det gör man inte. Matnyttigt va? Nej, men helt ärligt, det vi pratar om är ju att starta ett företag. Bara det är en bedrift måste jag säga. Omslag till boken ska fotas, innehåll och omslag ska layoutas, ISBN-nummer ska införskaffas, tryckeriofferter ska tas in.
En rolig anekdot om mig och min bok är att första tanken var att jag skulle trycka runt 400 böcker. Det slutade med dubbla antalet. Tryckerierna ger dig bättre och bättre pris ju fler böcker du trycker. Jag drogs med i spänningen om hur långt vi kunde gå. Det var som en budgivning. Till slut fick jag sätta stopp. Att sälja en bok är en utmaning, min utmaning blev helt plötsligt bara liiiite större. Okej, tillbaka till alla måsten. Kontakt med bokrondellen (som får ut din bok på till exempel bokus) ska ordnas, adlibris ska kontaktas separat om du vill att den ska säljas där, en EAN-kod måste ordnas (alltså en streckkod). Har du kommit såhär långt – glöm för guds skull inte copyrightsidan i början på boken, det är tydligen superviktigt. Du måste få fram ditt f-pris (alltså priset som bokhandlarna köper din bok för). Här är det bara att ta fram miniräknare och börja räkna på utgifter och inkomster. BTJ ska ha två böcker när den är tryckt. Dom måste självklart inte, men du vill ju såklart att bibliotek ska kunna ta in din bok. Sedan är det de sju så kallade ”pliktexemplaren” som måste ordnas till utvalda bibliotek. Om boken är tryckt i Sverige ordnar tryckeriet med dom, trycker du boken utomlands ska du själv skicka in dom. Kolla detta med ditt tryckeri för att undvika missförstånd.
Sedan är det hög tid att börja marknadsföra och sälja din bok. Men det är ett helt nytt kapitel, stort som…. bara den. Har du orkat läsa klart? Jag har antagligen glömt en hel del. Även om jag gjort precis allt detta på helt egen hand så kommer jag inte ihåg. Jag har förträngt det. För det har varit jättesvårt och skitjobbigt, men det har varit värt det. Jag har lärt mig massor under den här tiden och Gunde Svan har varit med i mitt bakhuvud hela tiden. ”Ingenting är omöjligt”. Heja Gunde!
Håll utkik i dagarna, då jag ska ha en gästbloggare som ska skriva här på bloggen. En författare som har givit ut sin bok på eget förlag som ska berätta hur hon gått till väga i utgivningsprocessen. Kanske blir det också fler gästbloggare framöver …?
