Ge ut sin bok på egen hand: en introduktion

Ge ut sin bok på egen hand: en introduktion

Många väljer idag att ge ut sin bok på egen hand och på eget förlag. Å ena sidan är det relativt enkelt att ge ut sin egen bok då de tekniska möjligheterna är stora. Men det fråntar inte det faktum att det ligger en hel del jobb bakom självpublicering. Hur lång tid tar de olika stegen och vad betyder ord som inlaga eller EAN? Jag har här skrivit en guide med en introduktion till hur man ger ut sin bok på egen hand.

Även om man ger ut boken ”själv”, så betyder det sällan att man gör allt i processen själv. För att det ska bli en bra produkt är det bra att ta hjälp av professionella yrkesmänniskor. När du nu har lagt så mycket jobb på skrivandet vill du ju att boken ska bli så bra som möjligt, eller hur? Men vi börjar från början.

ge ut sin bok på egen hand

Manuset

Utan manus ingen bok, såklart. Och det räcker inte med att ha ett manus, i betydelsen en nedskriven historia, utan det måste också vara genomtänkt, vässat, välredigerat och språkgranskat. I alla fall om du vill nå en publik och läsekrets större än din familj och närmaste vänner.

Vad gör en lektör?

En lektör är ett mycket bra förstasteg i arbetet med manuset. En lektörsläsning är ett slags proffsläsning där du får återkoppling på vad som fungerar och inte fungerar med ditt manus. I ett skriftligt utlåtande går lektören igenom de grundläggande komponenterna såsom story, struktur, röd tråd, karaktärer, dramaturgi, gestaltning, stil och liknande. Gäller manuset en fackbok tittar lektören istället på saker som ämne, syfte och målgrupp exempelvis. Lektören ”tar tempen” på ditt manus för att se om manuset håller och ger konstruktiva förslag gällande hur du kan gå vidare med bearbetningen.

Räkna med att en lektörsläsning tar i alla fall en till två veckor, då lektören både ska läsa igenom manuset och ge kommentarer plus skriva ett utförligt utlåtande. Hur långt utlåtande du får varierar från lektör till lektör. Mina brukar landa på mellan 8 till 10 sidor. Därefter behöver du tid att göra omarbetningar enligt lektörens rekommendationer. Hur mycket tid det tar varierar naturligtvis utifrån manusets kvalitet och dina förutsättningar, men räkna med ett par veckor i alla fall, kanske t o m några månader.

Läs mer om vad en lektör gör.

Redaktörens uppgift

Därefter brukar det vara bra att hitta en redaktör för att starta upp ett samarbete. Hoppa inte över det här steget! Många tror att det bara är lite småfix kvar, såsom korrekturläsning, men det redaktören gör är så mycket mer än bara korr. Redaktören går ännu mer på djupet än en lektör och samarbetet sträcker sig vanligen under en längre tid. En redaktör närläser manuset på ett annat sätt och går in och ger förslag på hur texten kan förändras och förbättras. Redaktören läser i regel flera gånger och följer processen. Alla manus som ges ut av etablerade förlag går igenom redaktörsvändor för att vässas och slipas till sitt yttersta.

Mitt idealscenario är att jobba med två till tre redaktörsvändor för att fånga upp allt, men självklart kan man göra det snabbare än så om man har en tajt budget. Räkna i alla fall med att en redaktörsrunda tar ett par veckor.

Har du en tajt budget och står och vacklar mellan att anlita en lektör eller redaktör så skulle jag rekommendera att lägga pengarna på redaktörstjänsten.

Mer om redaktörens roll.

Korrekturläsning – det viktiga petet

När manuset sedan är färdigredigerat är det dags för korrekturläsning. Här fångas de sista felen upp, såsom: stav- och grammatikfel, interpunktion, språkliga inkonsekvenser med mera. Korrekturläsaren ska alltså inte titta på storyn eller strukturen i första hand, utan istället på detaljerna. Helhet och dramaturgi är redaktörens uppgift.

Från manus till bok – sättning och formgivning

Då är själva innehållet på plats. Men hur går man från pappersbunt till en färdig bok?

Förpacka snyggt

Allt det som finns mellan bokpärmarna, själva boksidorna, tryckortsida, eventuell innehållsförteckning och register, kallas för inlaga. Omvandlingen till boksidor görs vanligtvis i InDesign och man brukar säga att man sätter eller formger inlagan. Den färdiga inlagan görs sedan till tryckfärdig pdf. Är du själv haj på InDesign (eller liknande programvaror) kan du sätta din inlaga själv, annars är det en god idé att anlita en sättare/formgivare för jobbet för ett proffsigare intryck.

Själva formgivningen av inlagan tar inte så lång tid i regel, tänk dock på att du kan behöva ta ställning till saker som typsnitt, storlek, marginaler, kapitelbörjor och liknande (om inte sättaren har en generell mall hen alltid använder). Har du bilder eller illustrationer tar det också extra tid. Se till att boken görs i ett av tryckeriernas standardformat för enklare och billigare hantering, om du har möjlighet. Inlagan behöver också korrekturläsas (antingen av dig eller professionell korrekturläsare – eller båda) för att kontrollera exempelvis märkliga avstavningar. Det blir helt enkelt ett visst bollande mellan dig och sättaren vid korrektur, vilket tar tid.

Sedan behöver du givetvis ett bokomslag. Det är bokens förpackning och kan inte överskattas. För att läsare ska bli nyfikna och vilja plocka upp boken krävs ett lockande omslag. Jag rekommenderar verkligen att ta hjälp av ett proffs som kan formgivning och hur bokbranschen fungerar. Ett amatörmässigt bokomslag kan tyvärr bli avskräckande.

Vänta inte med bokomslaget utan gör det parallellt med de andra stegen så sparar du tid.

Boken till tryck

Slutligen är det så äntligen dags för inlaga och bokomslag att gå iväg till tryckeriet. Det finns en uppsjö av tryckeritjänster så se till att jämföra priserna ordentligt. För enkelhetens skull, se till att din bok är i något av standardformaten för bästa pris. Räkna med att det tar mellan 2 till 4 veckor att få din färdiga bok i handen efter att du skickat till tryck.

ge ut sin bok på egen hand

Liten ordlista om egenutgivning – att ge ut sin bok på egen hand

Bokinfo tidigare bokrondellen, är länken mellan förlag och butik. Vill du nå ut till återförsäljare såsom Akademibokhandeln och Ugglan, ska du ansluta dig till Bokinfo. Via Bokinfo kan bokhandeln och bibliotek hitta och beställa dina böcker.

BTJ (Bibliotekstjänst) recenserar och rekommenderar böcker ur den senaste utgivningen till biblioteken. BTJ-häftet kommer ut 24 gånger per år. Vill du få chansen att bli recenserad i deras häfte skickar du två recensionsex till dem Det finns inga garantier för att boken läses av dem och blir upptaget i BTJ, men det kan vara värt ett försök då de läser mycket – även av egenutgivare. Boken måste finnas upplagd i Bokinfo för att kunna hanteras av BTJ.

Distribution – För hantering och lagring av böcker kan det vara smidigt att anlita ett företag. Dels är det tids- och utrymmeskrävande att sköta allting själv. Det är också svårare att komma in i bokhandeln om du har egen distribution. Exempel på distributionstjänster är Förlagssystem och Stjärndistribution. Har du dock tryckt en mindre upplaga och planerar att sälja genom dina egna kanaler alternativt för en mindre publik kan du givetvis sköta allting själv.

EAN är den unika streckkod som finns på bokens baksida och används som märkning på alla varor och artiklar. Om du vill sälja boken genom bokhandeln krävs det att boken har en EAN-kod, men sköter du all försäljning själv behövs ingen kod. Du kan läsa mer om hur du skaffar en streckkod på Kungliga biblioteket.

Har du en tajt budget och vacklar mellan att anlita en lektör eller en redaktör skulle jag rekommendera dig att lägga pengarna på redaktörstjänsten.

Eget bokförlag – Att starta ett förlag innebär kort och gott att man startar ett företag om man inte redan har ett. Enskild firma räcker gott till att börja med. Du behöver registrera ditt företag, ansöka om f-skatt och registrera dig för moms. Allt detta gör du på Verksamt. Det är inget krav att du har ett företag när du ska ge ut på egen hand, men det underlättar när du ska fakturera för dina böcker.

ISBN, international Standard Book Number, är en unik identifikator för monografiska publikationer, till exempel böcker och kartor, som är utgivna för allmän spridning. Syftet med ISBN är att varje bok ska få sin egen unika identitet, som vårt personnummer ungefär. ISBN är inte obligatoriskt, men bokbranschen och bibliotek har på flera sätt stor nytta av att böcker är ISBN-märkt. Ansökan om ISBN kan göras av förlag och andra utgivare såsom föreningar, institutioner och privatpersoner med egen utgivning. Din ansökan om ISBN godkänns inom tio arbetsdagar. Läs mer och ansök om ISBN här.

Pliktexemplar av sin bok är man enligt lag skyldig att skicka till Kungliga biblioteket och sex av landets universitetsbibliotek. Trycker man sin bok i Sverige ordnar tryckeriet det, men trycks den utomlands är det upp till utgivaren själv att ordna med det.

Tryckortsida är den sida i början av boken (vanligen på sidan 4) där information om formgivare, sättare, tryck och copyright står.

I nästa artikel får du möta en egenutgivare som nyligen gått igenom hela den här processen. Stay tuned!

Skriva och ge ut sin bok – hur gör man?

Skriva och ge ut sin bok – hur gör man?

Att skriva och ge ut sin bok är mångas dröm, men hur går man till väga? Var börjar man? Vad finns det för olika alternativ för att förvandla sitt manus till en bok? I den här artikeln kommer jag att bena ut de tre vanligaste sätten för hur man får ut sin bok på marknaden. Jag kommer att redogöra för skillnaderna mellan bokutgivning på traditionellt förlag, hybridförlag och egenutgivning. Vilka är för- respektive nackdelarna med de olika sätten?

Men först backar vi bandet en smula. En förutsättning för att du faktiskt ska bli utgiven är att du har något att ge ut – ett färdigt bokmanus med en hållbar idé. Självklart, eller hur? Men med det menar jag att om du skriver skönlitterärt är den generella regeln att du måste ha ett färdigt råmanus att lämna in. Du kan alltså inte förvänta dig att bli antagen på bara en idé eller en synopsis. Ett förlag behöver ha ett färdigt råmanus, med en början, mitten och ett slut att ta ställning till. Råmanus brukar man kalla en text som inte är proffsbearbetad, redaktörsläst och korrat. Även om din idé är hur bra som helst, så är det just bara en idé tills den är genomförd. Så skriv klart först och gör manuset så bra du bara kan, innan du skickar till förlagen, om det är den vägen du planerar att gå.

När det gäller fackmanus kan man, rent teoretiskt, bli antagen på ett synopsis. Men då gäller det att din idé är tillräckligt unik eller att du på något annat sätt sticker ut (exv genom att vara en offentlig person känd för något särskilt) så att ett förlag vill satsa. Men nu har jag gått händelserna i förväg.

Läs mer om synopsis för skönlitteratur och synopsis för facklitteratur.

skriva och ge ut sin bok

Utgivning på traditionellt förlag

Ett traditionellt bokförlag, vad menar jag med det? Jo, det är de förlag som tar hand om och bekostar hela produktionen, distributionen och marknadsföringen. Det betyder att man för att få bli utgiven behöver komma igenom nålsögat och bli antagen. Dealen är att de får ge ut din text, de tar hela risken och gör (i princip) hela jobbet. Hit räknar vi såklart de stora drakarna såsom Bonniers och Norstedts men det finns givetvis en hel mängd mellanstora och små traditionella förlag också.

Du som författare tar inga inga ekonomiska risker och det kan upplevas som mycket tryggt att ha ett förlag i ryggen för att ha någon att bolla med. Att komma igenom det där nålsögat kan också ses som en kvalitetsstämpel – en garant för att ens manus är professionellt ”godkänt” och värt att investeras i. Det betyder såklart mycket att ha ett etablerat bokförlag i ryggen som tror på din bok lika mycket som du gör.

Hur många debutanter antas till förlagen?

Och hur stort (eller litet) är det där nålsögat då? Tja, 2009 fick Bonniers in omkring 300 spontanmanus (debutanter) och endast sex stycken ledde till utgivning. Så det handlar i runda slängar om bara någon promille som får chansen på det sättet.

Ersättning till författaren betalas i de allra flesta fall ut i form av royalty, vilket är en procentuell andel av förlagets pris till bokhandeln (s.k. f-pris). Svenska författarförbundet rekommenderar att den andelen ska vara 24 %, enligt Tidningen Skriva 2/2012. Förlaget tar, av förklarliga skäl, sin beskärda del av kakan för att täcka sina omkostnader.

Läs mer om hur man skriver följebrev här.

Finns det nackdelar med traditionell utgivning?

Det finns många fördelar med att bli utgiven på ett traditionellt bokförlag och många skulle nog säga att det positiva överväger. Men det finns några eventuella nackdelar:

  • Det finns fler ”kockar i soppan” och därmed fler som vill ha något att säga till om. Förläggare, redaktör, korrekturläsare, formgivare, marknadsförare … Det är många som ska säga sitt. Har du svårt för att andra ska bestämma över din baby kan det eventuellt upplevas som en nackdel.
  • Processen från råmanus till färdig bok tar i regel längre tid än om man tar hand om allting själv. På förlagen finns en viss turordning av böcker, men om du projektleder allt själv så blir det givetvis kortare ledtider.

Utgivning på hybridförlag

Ett hybridförlag är enkelt uttryckt en hybrid mellan traditionellt förlag och egenutgivning. Det innebär att det finns ett antagningsförfarande, det vill säga manuset måste ha kvalitet för att ges ut (efter redaktörsbearbetning). Däremot är nålsögat inte lika litet eftersom författaren är med och finansierar utgivningen. Förlaget tar därmed inte lika stora ekonomiska risker. Författaren har fortfarande ett bokförlag i ryggen som tillhandahåller, eller ger förslag på, professionella resurser i form av frilansredaktörer, korrekturläsare och formgivare. Det betyder att du kan låta förlaget leda hela utgivningsprocessen och inte behöver sätta dig in i det tekniska själv. Du har bollplank, projektledare, marknadsförare och liknande.

Ersättningsmodellen hos olika hybridförlag varierar. Fördelarna är att när investeringskostnaden väl är betald är royaltyn i regel högre och författaren får en betydligt större del av kakan.

Finns det nackdelar med hybridförlag!

  • Det kräver ett visst kapital av författaren att själv gå in och investera i sin utgivning.
  • Det blir i regel tuffare att gå plus på sitt författarskap i och med att utgivningen kostar en slant. Men säljer boken bra så …
skriva och ge ut sin bok

Egenutgivning – att skriva och ge ut sin bok på eget förlag

Ett tredje alternativ är att satsa på egenutgivning, det vill säga att ge ut på eget förlag. För att ge ut sin bok själv krävs att man har eget företag, men det räcker med enskild firma vilket är lätt att starta upp.

Att ge ut sin egen bok innebär att du tar hand om hela utgivningsprocessen på egen hand. Du kan givetvis också ta hjälp av en professionell projektledare. Att ge ut sin bok på egen hand ger dig som författare benkoll och kontroll på hela utgivningen. Du bestämmer helt själv och behöver inte ta hänsyn till andras önskemål. Därmed inte sagt att man inte bör lyssna på andra. Och du behöver faktiskt ta hjälp av yrkeskunniga personer, såsom redaktör, formgivare och korrekturläsare, som kan hjälpa till att vässa manuset och paketera det till en estetiskt tilltalande produkt. Att göra alla de här delarna själv är ingenting jag rekommenderar – åtminstone om du vill nå ut till en större publik. Är det en bok som bara ska nå de allra närmaste är det en annan femma.

Finns det nackdelar med egenutgivning?

  • Det tar tid och kraft att sätta sig in i hur man ger ut en bok, hitta duktiga frilansare och tryckeri.
  • Boken får inte samma kvalitetsstämpel som en förlagsutgiven bok. Du måste göra all marknadsföring och införsäljning till bokhandlar och liknande själv.
  • Författaren själv tar hela den ekonomiska risken – och förtjänsten, om det går bra för boken.

Men visst finns det framgångssagor med egenutgivare. Emelie Schepp till exempel gav 2013 ut sin debutbok på eget förlag och med sina 40 000 egenhändigt sålda ex sägs hon vara Sveriges mest framgångsrika egenutgivare. Dessutom blev hon genom den boken upptäckt och upplockad av ett stort förlag. En solskenshistoria men visst går det att lyckas!

Så det finns några alternativ när man vill skriva och ge ut sin bok. Möjligheterna är många i dag i och med den tekniska utvecklingen, om man kan tänka sig att gå lite utanför de traditionella ramarna.

Behöver du hjälp med att ge ut din egen bok? Kontakta mig och berätta om din bokidé!

Läs fler inlägg om hur du ger ut din bok:
Ge ut sin bok på egen hand: en introduktion
”Min föreställning om egenutgivare har förändrats längs vägen”

Ses vi på Egenutgivardagen i Stockholm?

Ses vi på Egenutgivardagen i Stockholm?

Nästa lördag, den 21 april, har jag det stora nöjet och äran att föreläsa på Egenutgivardagen på Nalen i Stockholm. Jag ska bland annat prata om vad skillnaden är mellan lektör, redaktör och korrekturläsare, vilket är några av de roller jag har i mitt jobb. Jag märker att det råder viss förvirring kring vem som gör vad och det är ju inte så konstigt för den som inte befinner sig i den världen jämt och ständigt.

Jag ska också berätta om nyttan av att anlita manusutvecklare för sitt manus samt ge mina bästa redigeringstips.

Är du nyfiken på bokbranschen i allmänhet och egenutgivning i synnerhet så är det ett jättebra tillfälle att få bekanta dig med detta. Jag ser fram emot att träffa dig. 🙂
Det blir också föreläsningar  av andra sakkunniga kring marknadsföring, PR och skrivande. Egenutgivardagen arrangeras av Books on Demand och här kan du läsa mer och anmäla dig.

Läs mer om egenutgivning:
Därför ska du anlita redaktör för ditt manus.

egenutgivardagen

Foto från Pexels

Gästbloggat: Om egenutgivning, av BoD – Books on Demand

Gästbloggat: Om egenutgivning, av BoD – Books on Demand

Linda Reumann BoD

Linda Reumann jobbar med marknadsföring och PR på BoD.

I dag gästbloggar Linda Reumann från Books on Demand på bloggen om egenutgivning. Hur gör man om man vill ge ut sin bok själv? Hur stor är den ekonomiska risken? Hur når man ut? Det och mycket mer besvaras i detta inlägg.

Egenutgivning ett populärt tema och en omdebatterad fråga

Ofta blir många professionella titlar refuserade av de stora, redan etablerade bokförlagen och författarna får det svårt att publicera sina verk, speciellt debutanter. I och med förlagens urvalsprocesser skapas ett slags monopol på marknaden vilket gör att de bestämmer vad vi alla skall läsa. Konsekvenserna kan bli att debuterande författare tappar motivationen, blir besvikna och kanske i värsta fall ger upp sina författardrömmar.

Med hjälp utav egenutgivning öppnar vi upp möjligheter på marknaden för alla, och däribland många duktiga och ambitiösa författare. Detta innebär att berättelser och åsikter nu kan nå en offentlighet utan att stoppas eller behöva passera de stora bokförlagens grindvakter. Alla får på så vis en chans att skriva och publicera sin bok och läsarna bestämmer vad de vill läsa. Målet med att skriva en egen bok är inte alltid att nå framgång utan man kanske bara vill nå ut till en viss publik inom specialiserade ämnen, områden eller genrer. BoD bidrar till att dessa författare med ett speciellt fokus eller mål kan hitta sina egna läsare. Egenutgivning är relativt nytt jämfört med den traditionella bokmarknaden, styrd av bokförlagen. Många författare blir idag mer och mer medvetna om sina möjligheter och vi ser att intresset ökar kraftigt. Denna trend kommer att fortsätta att öka och utvecklas, och även dess möjligheter.

För att lyckas som egenutgivare på bokmarknaden kommer även andra teman i fokus som man får ta hand om själv, t.ex. korrekturläsning, boksättning, omslagsdesign, etc. Man kan därför inte bara fokusera sig på skrivandet. Man måste övertyga läsaren om att köpa boken vilket gör att layout, språkgranskning, utformning och även baksidans text är otroligt viktig. Ofta har man bara några sekunder på sig att lyckas fånga läsarens uppmärksamhet.

Det krävs inte heller bara en professionell bok utan även att man har en väl utvecklad marknadsföringsplan. Det är viktigt att vara aktiv i sociala medier och att skapa ett brett nätverk med andra experter, bloggare och journalister inom branschen. En utmärkt förutsättning för att marknadsföra sin bok är att man skapar sin egen webbsida, vilken man kan länka till i sociala medier, recensioner eller kanske tidningsartiklar. Många författare väljer medvetet egenutgivning för att själva ha kontrollen över utgivningen, men det kräver också mer kunskap på området och mer arbete.

Så vad är bäst, egenutgivning vs. förlag? Betyder det att egenutgivning innebär kvalitativt sämre böcker än förlagsböcker? Ja, i vissa fall stämmer det eftersom inte alla lägger ner lika mycket tid på just skrivstilen, innehållet, korrekturläsningen och designen. Många egenutgivare befinner sig fortfarande i en lärofas, men trenden går mot allt mer professionella egenutgivare. Marknaden och nya företag, som erbjuder olika slags tjänster och möjligheter, utvecklas och växer snabbt. I framtiden kommer det att finnas ännu fler vägar att välja, oavsett utgivningsväg.

BoD har lång erfarenhet inom egenutgivning och är ledare i Europa. Hos BoD trycks böckerna först när en beställning kommer in och en titel kan beställas från 1 exemplar – alltså helt utan risk och utan stor investering. Om författaren vill trycka böcker för eget bruk är tjänsten gratis –­­ man betalar endast för sina tryckta exemplar.

För att ge ut en bok med BoD laddar författaren upp sina färdiga bokfiler genom användarportalen myBoD eller sänder in dessa per mejl, beroende på vilket paket författaren bestämmer sig för. BoD erbjuder även ett flertal valfria författartjänster såsom korrekturläsning, boksättning eller professionell omslagsdesign. BoD:s försäljningskanaler är väldigt omfattande. I Sverige samarbetar vi med Förlagssystem, BTJ och Bokinfo. På den internationella marknaden katalogiseras böckerna på den engelskspråkiga samt på den tyska marknaden.

Även e-böcker ligger i tiden och BoD konverterar författarens bokfiler så att de blir anpassade till olika läsplattor. E-boken katalogiseras hos bl.a. Elib, Google Play, Amazon och i Apple iBookstore.

Vad som är viktigt för varje författare att tänka på är att när man väl bestämmer sig för att ge ut sin bok själv så måste den vara så professionell som möjligt. För att kunna göra detta krävs mycket tålamod och tid. Rom byggdes inte på en dag, som man brukar säga. Ett bra bokprojekt kräver också tid och bearbetning för att lyckas.

För mer information om BoD, besök oss på www.bod.se.

bod_logo

 

Vad gör egentligen en lektör?

Vad gör egentligen en lektör?

lektörDu har lagt hundratals, ja kanske tusentals timmar på din bok. Du har ömsom våndats, jublat, tvivlat och befunnit dig i lyckorus och nu Ä N T L I G E N är manuset klart. Bara att skicka in till lämpligt bokförlag nu då och hoppas på tur? Nja, det finns några saker som är värda att tänka på först.

Låt någon utomstående läsa ditt manus för att få ett utifrånperspektiv på texten. Kanske är allt solklart inne i ditt huvud, men för en utomstående kan det finnas avsnitt som är helt obegripliga eller otrovärdiga. Kanske byter huvudkaraktären plötsligt namn eller vad hände egentligen med antagonistens mamma? Ett manus kan i princip alltid bli bättre på något sätt. Du kan antingen använda dig av en testläsare, vilket kan vara en allmänt bokintresserad bekant som inte tar betalt för sitt jobb. Eller så tar du hjälp av en professionell lektör.

Det här gör en lektör

En lektör läser igenom ditt manus med professionella läsarögon med avsikt att ge konstruktiv kritik och förslag på hur manuset kan bli ännu bättre. På samma sätt som det kan vara svårt att se sina egna stavfel och språkliga fadäser, är det svårt att själv se om det finns luckor i storyn eller om ens karaktärer gestaltas väl och är trovärdiga. Lektören tittar på manuset utifrån bland annat: story, röd tråd, karaktärer och gestaltning, stil, språk, berättarperspektiv och genre. Du som författare kan givetvis även be lektören att fokusera på något helt annat utifrån dina önskemål. Lektören skriver sedan ett utlåtande där hen utifrån ovan nämnda kriterier ger konstruktiv kritik och förslag på ändringar. Många erbjuder också att göra anteckningar direkt i manus, något som kan vara bra för att få direkta exempel.

Det här gör inte en lektör
En lektör korrekturläser eller språkgranskar inte manuset, även om hen givetvis kan ha synpunkter på författarens stil, språk och uttrycksförmåga på övergripande nivå. Hen redigerar inte heller manuset eller gör några andra språkliga ingrepp i texten, men kommer med förslag och uppmärksammar dig på om det är stycken som bör flyttas, strykas eller kanske utvecklas.

Läs mer om vad du bör tänka på innan du skickar ditt manus till lektör.

Och kom ihåg: Även om du har anlitat en lektör och jobbat med texten enligt konstens alla regler finns det inga garantier för att det ska bli antaget av förlag därefter, men det kan definitivt öka dina chanser. Och vill du ge ut boken på egen hand är processen med lektör också en välinvesterad peng eftersom du då inte har ett förlag i ryggen som ger dig all hjälp. Men det är ett helt annat blogginlägg …

Vill du ha hjälp med att ta ditt manus till nästa nivå? Välkommen att kontakta mig!