Så här sätter du SMARTa mål för ditt skrivande

Så här sätter du SMARTa mål för ditt skrivande

smarta målHar du bestämt dig för att satsa på skrivandet?  För att hitta en riktning för sitt skrivande och framför allt – för att det verkligen ska bli något skrivet är det viktigt att sätta upp mål.

Det är vanligt inom managementlitteraturen att prata om SMARTa mål och det är något man kan använda sig av inom skrivandet också. SMART står för specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsbundet. Så här kan du applicera SMART-modellen på ditt skrivande:


Specifikt

Att ett mål är specifikt innebär att det är väldefinierat. Ett specifikt skrivmål kan vara att skriva klart råmanuset, skriva en novell och skicka till en tävling eller att redigera klart din bok.

Mätbart

För att kunna se ett resultat av sitt mål bör det vara mätbart. ”I sommar ska jag skriva” är inget mätbart mål, men att sätta upp mål för ett antal skrivpass i veckan eller antal ord om dagen du vill skriva är ett sätt att göra det mätbart.

Accepterat

Det här torde vara det enklaste målet för dig – att acceptera att du ska ägna dig åt skrivande – det är förhoppningsvis frivilligt :-). Men det kan också ha att göra med omgivningen – att du har en partner eller familj exempelvis som accepterar att du drar dig undan för att ägna tid åt skrivandet.

Realistiskt 

Det här är viktigt: Sätt upp mål som är realistiska och möjliga att uppnå. Ha inte som mål att skriva tre timmar per dag, sju dagar i veckan, om du inte på allvar tror att det är möjligt. Ett mål som man sällan eller aldrig kan nå leder bara till att man känner sig misslyckad och det tar död på kreativiteten. Ta hänsyn till hur din vardag ser ut och utgå alltid från verkligheten. I början kan du sätta låga mål som är relativt lätta att nå, för att sedan successivt öka allt eftersom. Realistiska mål är tillräckligt höga för att trigga dig att hålla igång och utmana dig, men inte så höga så att det inte finns några marginaler. Lagom är bäst.

Tidsbundet

Att sätta mål inom en begränsad tid hjälper alltid till när man ska nå ett resultat. Vikten av deadlines ska inte underskattas. Sätt upp milstolpar för vad du vill ha hunnit åstadkomma under den tidsperiod som du har bestämt, gärna i stil med ”Innan semestern ska jag ha skrivit X antal sidor”.

Så vilka SMARTa mål kan du sätta för ditt skrivande?

Hur är det att anlita lektör?

Hur är det att anlita lektör?

Går du i tankarna om att anlita lektör? Hur känns det egentligen och vilken nytta kan man ha av det? Här är Helene Eldins upplevelse av att anlita lektör. anlita lektör

Hur upplevde du det att anlita lektör och låta en utomstående läsa ditt manus?

Eftersom det var mitt första försök att skriva en roman kändes det väldig spännande och nervöst att låta någon utomstående läsa och göra en bedömning av manuset. Endast min syster hade fått läsa det innan och hon tyckte det var knepigt att ha några synpunkter eftersom hon känner mig så väl och hela historien kom för nära för att hon skulle kunna ha en objektiv blick.

Hur var det att få feedback på ditt manus? 

Att lämna ett så personligt manus som mitt kändes lite som att vika ut sin själ till beskådning men jag tänkte att lektören ju inte visste vad som var jag och vad som var fiktion. Det hjälpte lite. Fanns också en rädsla för att lektören skulle ha svårt att vara uppriktig om hon tyckte att det jag skrivit bara var värdelöst. När jag själv läste igenom manuset fann jag det ganska ointressant vissa gånger och vid andra tillfällen tänkte jag att det nog var ganska bra. Så för att få en uppfattning om vad en person som har läst mycket och som kan läsa ett manus på ett professionellt sätt bestämde jag mig för att ta steget och anlita en lektör. Och inte vilken som helst förstås. Hade redan haft lite kontakt med Emma och känt förtroende för henne. Hon hade tidigare läst och gett feedback på första kapitlet i mitt manus i samband med en författarkonferens.

Hur reagerade du på den feedback du fick? 

När utlåtandet kom läste jag om det flera gånger för att kunna ta in allt. Det var mycket omfattande och innehöll många värdefulla synpunkter. Dessutom hade Emma lämnat kommentarer i själva manuset. Min första reaktion var att utlåtandet var så välstrukturerat och genomtänkt. Vid första genomläsningen gladde jag mig oerhört åt de positiva omdömena och jag kände hur jag växte lite som nybörjande författare. Vid senare genomgång började jag ta till mig alla de förslag som fanns om hur min berättelse kunde förbättras. Dessa kändes till en början nästan oöverstigliga och jag visste inte var jag skulle börja, men efter lite eftertanke och bearbetning kunde jag starta den kreativa förändringsprocess som behövdes för att komma vidare. När jag väl kommit igång och bekämpat det motstånd som fanns att ändra på vissa delar kom glädjen i skrivandet tillbaka. Viktigt för mig för att kunna ta till mig lektörsutlåtandet var att det var skrivet med respekt och formulerat på ett lättförståeligt sätt. Jag fick en känsla av att det jag skrivit hade ett värde trots alla förslag till ändringar.

Vad är skillnaden mellan att anlita en lektör och en vän/släkting enligt din uppfattning?  

Såhär i efterhand kan jag säga att utan Emmas utlåtande hade min roman inte alls blivit så läsvärd som den känns idag. Flera personer i min närhet har nu läst den och tyckt den var spännande och lärorik att läsa. Har fått nyttiga synpunkter även från dem men en analys från en lektör är något annat. En lektör har vanan att se på ett manus utifrån olika dimensioner (anslag, tema, tempo, perspektiv, dramaturgi, gestaltning, språk osv) och på ett mer objektivt sätt.

Hur har det gått efteråt? 

Ännu är det inget förlag som velat publicera min berättelse men jag har fått uppmuntrande kommentarer och funderar på om jag ska ge ut den på egen hand. Framtiden får utvisa.

Skulle du göra det igen? 

Att låta en utomstående ta del av mitt manus och få ett professionellt utlåtande har varit en otroligt lärorik upplevelse för mig och jag skulle absolut göra det igen. Man blir ju ganska ”blind” för sitt eget skrivande efter ett tag.

Slutligen, skulle du rekommendera andra att anlita lektör?

Jag skulle rekommendera alla som skriver och vill ha en chans att bli publicerade att anlita en lektör för att få hjälp i skapelseprocessen. Som skrivande person sitter man ju oftast i ensamhet och subjektiviteten kan bli lätt hämmande. Dessutom är det ju så att man själv bestämmer vad man har nytta av i feedbacken från lektören. 

Tack Helene och varmt lycka till på vägen mot ditt mål om en utgiven bok! 

Läs fler inlägg om lektörsläsning och vad en lektör kan betyda för ditt manus:
7 tips till dig som ska skicka manus till lektör
Vad gör egentligen en lektör?

Lilla språkskolan – Kolon: Stor eller liten bokstav efter?

Det här med kolon och stor eller liten bokstav efter är inte helt enkelt – jag får själv slå upp ibland för att dubbelkolla, särskilt när jag korrekturläser. Bästa boken att ha tillhands rent allmänt när man skriver är för övrigt Svenska Skrivregler (2017) som ges ut av Språkrådet, då den innehåller deras rekommendationer. Tips!

Stor bokstav efter kolon ska det vara om repliker, anföringsfras eller citat föregås av kolon.
Det stod klart och tydligt i tidningen: ”Drick inte vattnet från kranen”.
Jag sa: Jag åker iväg och handlar så länge.
Precis som Pippi brukade säga: ”Det har jag aldrig gjort så det klarar jag säkert.”

Liten bokstav efter kolon används bland annat före uppräkningar, exempel, förklararingar och sammanfattningar oavsett om det som följer är ett ord, en fras, en sats eller en egen mening.
När kolonet motsvarar uttryck som nämligen, det vill säga, till exempel eller såsom
Mina favoritfrukter är: äpplen, päron, vindruvor och clementiner.
Det hade inte kommit en droppe regn på flera veckor: det var värmebölja.
Sanningen uppenbarade sig för mig: han skulle aldrig bättra sig.

Vill du läsa flera inlägg från Lilla språkskolan?
Tre punkter – ellips
Om förkortningar
Skriva klarspråk
Avstavning