Om NaNoWriMo och att sätta mål

Om NaNoWriMo och att sätta mål

November är slut och därmed också NaNoWriMo – National Novel Writing Month. Jag bestämde mig för att delta för första gången, men på mitt sätt. Jag skrev på mitt fackboksprojekt istället och tänkte att jag skulle sammanfatta mina slutsatser i det här inlägget.

Vad är NaNoWriMo?

NaNoWriMo är alltså ett slags skrivtävling där man ska skriva ett första utkast på 50 000 ord till en ny roman på 30 dagar. Istället för ett romanutkast valde jag att skriva utkastet till ett fackboksmanus jag bara precis hade börjat fundera på och planera, så det blev mitt projekt. Jag såg det helt enkelt som en skrivutmaning för mig själv där mitt mål blev att skriva lite varje dag under november månad, oavsett om det skulle resultera i 50 000 ord eller inte. November månad är ju för övrigt perfekt för att göra en sådan här utmaning. Årets kanske tråkigaste månad, i år kryddat med pandemi, social isolering och lite extra gott om tid?

nanowrimo om att sätta mål

Vilka lärdomar drar jag av NaNoWriMo?

I ärlighetens namn hade jag kunnat kalla min utmaning för vad som helst, men nu hakade jag på NaNoWriMo bara för att det redan är ett etablerat begrepp i skrivvärlden. Själva grejen med utmaningen var just att jag satte upp ett mål för mig själv som var SMART, det vill säga:

Specifikt: Att skriva ett första utkast på ett (i stort sett) nytt projekt.

Mätbart: Allt från ett par meningar till en och en halv sida nyproducerad text. Bara ny text – inte gå tillbaka och redigera det jag skrivit dagen innan. Mycket viktigt!

Accepterat: Ämnet känns väldigt angeläget för mig vilket gjorde att jag prioriterade upp skrivprojektet före slö-gluttande på tv-serier eller sociala medier.

Realistiskt: Att skriva lite (eller mycket) varje dag under en månads tid var verkligen realistiskt, även för någon som har en hektisk vardag.

Tidsbundet: En begränsad tid på 30 dagar var perfekt för mig. Inga oceaner av tid, men ändå tillräckligt för att känna att det kan hinna bli något.

Så hur gick det då?

Nej, det blev inga 50 000 ord skrivna och jag lyckades inte skriva riktigt varje dag. En helg hade vi besök och då prioriterade jag det istället och någon annan dag gick bort på grund av trytande ork. Men resultatet blev ändå drygt 17 000 ord och jag är jättenöjd! Hade jag inte satt upp målet för mig själv hade det kanske (antagligen) inte blivit skrivet en rad.
Jag skrev om allting jag hade tänkt och fyllde de rubriker jag planerat så jag nådde ändå mitt mål. Jag vet om att texten innehåller mycket upprepningar, riktigt dåligt språk på sina håll och saker jag inte ens vill behålla. Men det är en råtext och något som går att bearbeta, utveckla och förbättra. Det var ju ”bara” det som var mitt mål.

Nu ska texten få ligga till sig lite över jul och nyår, till minst januari-februari i alla fall. Sedan kanske jag kör en ny skrivutmaningsmånad, men med redigering istället. 31 dagar redigering i mars kanske?

Läs mer om hur du sätter SMARTa mål för ditt skrivande.

Redaktörens funktioner

Redaktörens funktioner

Jag har tidigare skrivit flera inlägg om vad en redaktör gör för texten och varför man behöver en redaktör. Men här tänkte jag fokusera på redaktörens funktioner. Man kan nämligen säga att en redaktör är flera olika saker i en och samma person.

En redaktör är ju den personen som, först och främst, hjälper dig att redigera ditt manus. Det är lite vad jag skulle kalla för:

Skrivläraren

Som ”skrivlärare” (det låter lite strängt, men i brist på bättre ord så …) kollar jag bland annat på den röda tråden. Hör allt som står i manuset hemma där, eller finns det saker du kan stryka? Finns det resonemang och trådar som behöver knytas ihop och/eller utvecklas för att målgruppen ska förstå vad du vill få fram? Strukturen behöver också ses över. Har du skrivit sakerna i rätt ordning eller är det kapitel eller stycken som du behöver stuva om? Slutligen ger jag förslag och återkoppling på det språkliga. Hur kan du omformulera för att budskapet ska bli glasklart?

Men en redaktör har även många andra funktioner som jag ser det – funktioner du eventuellt inte tänker på.

Proffsläsaren

Det är viktigt att ta reda på hur texten tas emot och landar hos läsaren. En annan av redaktörens funktioner är att vara ett slags proffsläsare som kan hjälpa dig att avgöra hur väl texten fungerar som helhet. En redaktör läser texten kritiskt och ställer frågor i marginalen. Vad är det som händer här? Är det logiskt utifrån den karaktären, eller om det är en fackbok: Hänger man med i resonemanget?

redaktörens funktioner

Problemlösaren

Sitter dramaturgin som en smäck? Händer det för mycket eller för lite? Behöver du göra mer research eller underbygga med fler intervjuer? Att vara redaktör är att vara en problemlösare som lyfter fram där det haltar och kommer med konkreta förslag om det som sker på manussidorna. Inte bara det rent språkliga utan också paketering och innehåll – även om jag såklart vet att det är du som besitter expertisen på ditt ämne eller story.

Bollplanket

Men förutom den rent handgripliga hjälpen så kan du också använda din redaktör som bollplank under processens gång. Redaktören ger inte bara konkreta förslag på förbättringar och återkoppling på problem som kommentarer i texten. Jag brukar också skriva ett dokument vid sidan av med längre resonemang. Inte sällan har vi även telefon- eller Skypemöten där jag fungerar som rådgivande när det gäller både rent skrivtekniska, men även innehållsliga, frågor. Ofta är det skönt att kunna diskutera sin text med någon som är insatt i ens manus. Kanske har du suttit som en eremit och skrivit många långa månader (eller år?). Ta chansen att bolla dina idéer med redaktören – en person som kan din text nästan lika bra som du själv.

Påhejaren och inspiratören

Sist, men absolut inte minst – den av redaktörens funktioner som lätt kan glömmas bort, men som är superviktig. Din egen heja-på:are, inspiratör och ditt stöd. En redaktör ska ju inte bara se det som kan utvecklas och bli bättre, utan också det som redan är bra. För självklart är det mycket som är fantastiskt redan. Det kan vara lätt att glömma det som författare bland alla kommentarer och förslag på ändringar. Som författare kan det då kännas som att allt är skräp och att man vill slänga alltihop. Så är det såklart inte och då behöver redaktören träda in för att hjälpa till och peppa och stötta.

Vad en redaktör inte är

Slutligen vill jag berätta vad en redaktör inte är. Korrekturläsare. Blev du förvånad nu? Även om jag när jag redaktörsläser ser och rättar korrekturfel längs vägen så är det inte min huvuduppgift. Man läser på helt olika sätt som redaktör och korrekturläsare, det är helt enkelt olika glasögon. Redaktören ska se till alla delar ovan och kan och bör då inte fokusera på de små detaljerna. Det är därför en helt ny person ska träda in när det kommer till korrekturläsningen, så att det blir helt fräscha ögon på texten med korrekturläsarglasögonen på, för att fokusera på småduttet. Var sak har sin tid.

5 anledningar till att skriva bok om din kompetens

5 anledningar till att skriva bok om din kompetens

Är du specialist inom ett särskilt ämne? Vill du dela med dig av din kunskap till omvärlden? För att sälja mer, öka på ditt anseende i branschen eller för att inspirera andra? Här är 5 anledningar till att skriva en bok om din kompetens!

Är böcker verkligen framtiden då? Ja, en titt på Svenska förläggarföreningens siffror visar att bokutgivningen har legat relativt konstant de senaste åren och ingenting tyder på att den siffran håller på att gå ned. Det kan på ett sätt verka motsägelsefullt i den tid vi lever med tillgång till snabb information som är i ständig förändring. Eller är det just därför som så många skriver? För känslan av att producera något hållbart och varaktigt, som inte slängs i pappersåtervinningen eller försvinner i flödet av sociala medieruppdateringar?

skriva bok om din kompetens
För vem?

Men först tänkte jag prata lite om för vem som har bra nytta av att skriva en bok om sin kompetens. Jag tänker att det för det första passar för många företagare inom kunskaps- eller utbildningsfältet. Föreläsare är en annan klockren kategori där det finns en tydlig målgrupp för det specifika budskapet. Är du coach, handledare eller instruktör och vägleder andra människor eller influencer/inspiratör är det ytterligare yrkeskategorier som kan gynnas av en bok.

Men givetvis behöver man inte driva företag för att ha ett bra ämne att skriva om. Dina kunskaper och erfarenheter genom arbete, studier, fritidsintressen eller familjesituation kan vara en lika stor inspirationskälla till en bok. Det viktiga är att du har något som du vill bidra med.

Men då hoppar vi över till vilka anledningarna kan vara till att skriva en bok om din kompetens:

1. Sprida ny kunskap om ett ämne

Du kanske har utvecklat en ny säljmetod eller löst problemet med barn som inte kan sova på nätterna (I wish!). Givetvis ska du dela med dig av din nya kunskap så att du kan hjälpa frustrerade säljare eller trötta småbarnsföräldrar.

2. Stärka ditt varumärke

Skriver du en bok om din expertis marknadsför du dig själv som expert, vilket gör dig mer synlig och höjer ditt anseende. Boken kan bli ett klockrent komplement till din ordinarie verksamhet och en förlängd arm av dig och din expertis.

3. Ha som giveaway till dina kunder

Det är alltid trevligt att kunna ge bort en gåva till dina kunder/gäster/prenumeranter. En tryckt bok med dina bästa tips, inspiration, övningar eller nya rön inom ditt segment kommer garanterat att uppskattas av dem som gillar dig och ger även mycket goodwill till dig. Du kan också ge bort den i samband med mässor eller andra event. Inte lika lätt att slänga som en flyer, eller hur 🙂

4. Boken som ditt stora visitkort

Tänk att ha en hel bok att breda ut sig på där du kan berätta om ditt favoritämne, din specialistkompetens, bakgrund, dina värderingar och kärnvärden. Snacka om stort (och tjockt!) visitkort.

5. Boken som kurslitteratur/utbildningsmaterial

Beroende på vem du är och inom vilken bransch du verkar kanske du vill sprida din kunskap som kurslitteratur, handbok eller läromedel. Kan din specialistkompetens vara intressant för universitet, yrkeshögskolan eller andra privata utbildningar?

Alla dessa punkter hör i någon mån ihop såklart – allt handlar om att du vill nå ut med något du kan för att hjälpa, inspirera eller utbilda andra. Kanske stämmer bara en av de ovan nämnda punkterna in på dig, eller flera, det är individuellt.

Ett sista exempel. Jag har precis börjat läsa Vivi Wallins relativt nyutkomna bok En mammas överlevnadshandbok. Visdomar och hacks för en enklare och roligare vardag (supertips till småbarnsmammor för övrigt). Det är ett ypperligt exempel på hur en influencer/inspiratör/företagare har samlat alla sina kompetenser och hjärteämnen i ett och samma paket – en bok.

Vilken specialistkompetens sitter du på? Vad kan du bidra med?

Fler inlägg om att skriva fackbok:

Hur skriva synopsis för fackbok?

Workshop: Om att skriva fackbok

Recension: Svenskan går bananer

Recension: Svenskan går bananer

Titel: Svenskan går bananer. En bok om översättningar som syns.
Författare: Alexander Katourgi
Förlag: Lys Förlag

svenskan går bananer

För att en översättning ska vara bra så får den inte synas, är budskapet i ”Svenskan går bananer”. Det får till exempel inte förekomma svengelska uttryck, felaktig ordföljd eller konstiga talesätt. Men räcker det där? Nej, det gör ju inte det. Alexander Katourgi gör en djupdykning i allsköns problem som en översättare kan ställas inför. Hur gör man till exempel när det gäller ordvitsar? Eller i tv-program och filmer, när det man ser i bild inte alltid överensstämmer med det översatta?

Med stor portion humor och kunskap

”Svenskan går bananer” är en bok om översättningssvenska, från i huvudsak engelska, och vänder sig i första hand till andra översättare. Men även jag, som icke-översättare men allmän språknörd och självutnämnd språkpolis hade stort utbyte av den här boken. På ett enkelt, pedagogiskt och underhållande sätt går författaren igenom hur översättningssvenskan kan ställa till det och varför det sticker i ögonen. Han går inte bara igenom svårigheterna med att hitta rätt rent idiomatiskt utan också utmaningarna med att hitta rätt intensitet och nivå i ord och uttryck. Språk är inte ”bara” språk. Det är i allra högsta grad en produkt av hur vi kulturellt och historiskt ställer oss till religion, sexualitet eller politik. ”Svenskan går bananer” har gett mig många fler infallsvinklar på hur komplext språket i allmänhet och översättaryrket i synnerhet är. Hatten av, verkligen!

Man får sig också en repetition i svensk grammatik på ett lättsamt sätt. Jag fick fräscha upp begrepp som utrum och modalpartiklar bland annat. Och vore det inte för författarens humoristiska angreppssätt hade boken kunnat bli torr och tråkig. Det är den inte nu. Långt ifrån.

Som den gamla sägningen lyder: Den här boken är verkligen min kopp te!

Här kan du läsa fler boktips om språk och text:

Boktips skrivhandbok: Fängsla dina läsare
Boktips: Konsten att skriva en bästsäljare.

Varför blev mitt manus refuserat?

Varför blev mitt manus refuserat?

Har ditt manus blivit refuserat av ett, eller kanske flera, förlag? Det kan naturligtvis kännas tufft, nedslående och ledsamt, men det behöver ju faktiskt inte betyda att ditt manus håller låg kvalitet. Det kan finnas många anledningar till att ett manus blir refuserat och i det här inlägget listar jag några av dem.

Anledningar till att ens manus blir refuserat

Förlaget ger inte ut den sortens litteratur

Det är viktigt att kolla upp ordentligt vilka förlag som ger ut den sortens böcker som liknar det manus du själv har skrivit. Är du osäker på vilka förlag du ska skicka till? Ett tips är att titta i bokhandeln eller på biblioteket och se på vilken hylla din bok skulle passa in rent genre- eller ämnesmässigt. Kolla efter vilka förlag som har gett ut dessa böcker. Titta gärna på flera ställen för att få en så heltäckande bild över möjliga förlag som möjligt. Glöm inte de små förlagen.

manus refuserat
Din målgrupp är för smal

Detta kan vara fallet om du har skrivit ett fackboksmanus, kanske om din specialistkompetens. Förlagen har kommersiella intressen, det går inte att komma ifrån, och de behöver nå sina ekonomiska mål. Och de måste ge ut böcker som har en tillräckligt stor målgrupp. Men om du exempelvis är utbildare, föreläsare, influencer, coach eller liknande känner du säkert din målgrupp väl. Har du kanske ett stort antal följare på sociala medier eller en trogen skara prenumeranter på ett nyhetsbrev? Då når du med all säkerhet ut till din målgrupp bäst genom dina egna kanaler. I det här fallet kanske faktiskt inte utgivning på förlag är det bästa alternativet. Här kan egenutgivning vara ett minst lika klockrent tillvägagångssätt.

Ditt manus är för likt en redan utgiven bok

Ett förlag vill ha en variation bland sina titlar. Kanske har en bok inom samma ämne, tema eller med liknande handling som din, nyligen givits ut av förlaget. Det kan också göra att manuset blir refuserat.

Hur går man vidare?

Men om ens manus faktiskt håller för låg kvalitet och du inte vet vad som håller måttet och inte? Du kanske har fått en standardrefusering utan någon tydlig motivering till det? Hur går man vidare med sitt manus då? Ett sätt kan vara att anlita en lektör som på djupet läser ditt manus och ger återkoppling på det som fungerar bra och vad som kan utvecklas. Då får du konkreta förslag och en handlingsplan över hur du kan jobba vidare med manuset. Du får sällan möjlighet att föra en dialog med förlaget som refuserat, till skillnad från en lektör som du ofta har möjlighet att bolla med. Även om lektören aldrig kan vara helt säker på vad förlaget tyckte, kan hen göra en professionell läsning och ge sina synpunkter.

Lycka till med ditt manus!