Jag har en känsla av att begreppet lektör ibland kan förvirra så i det här inlägget tänkte jag redogöra för skillnaden mellan en förlagslektör och en författarlektör.
Överlag så verkar lektörsrollen vara den minst kända i bokbranschen, redaktörer och korrekturläsare har nog många ett hum om vad de gör, men lektörens roll är lite mer flytande. Kanske har du hört vissa skribenter och författare säga att de har anlitat en lektör, medan ytterligare andra har fått vara med om att deras manus gått vidare till lektör. Hur hänger det ihop? Man kan säga att det finns två sorters lektörer: förlagslektörer och författarlektörer.
Vad är en förlagslektör?
En förlagslektör är, som namnet antyder, en lektör som är kopplat till ett förlag. Manus som en förläggare eller manusgrupp tycker verkar lovande kan gå till en lektör för lite närmare granskning och bedömning om eventuell utgivning. Lektören läser och ger ett omdöme till förlagen om dess styrkor, brister och eventuell potential med en rekommendation om det passar förlagets utgivning eller ej. Även om man får ett ”ja” från en lektör så innebär det såklart inte att det automatiskt leder till utgivning på förlaget. Det är mycket som spelar in såsom tajming, övrig utgivning och liknande och nålsögat är ju tyvärr litet som bekant.
Vad är en författarlektör?
Författarlektören, som jag kallar det, är däremot en person som jobbar direkt med författaren. Om förlagslektören står på förlagets sida så kan man säga att författarlektören står på författarens sida. Att anlita en lektör kostar en liten slant, men å andra sidan får du ett digert utlåtande (jag ger ofta utlåtanden på ca 8-10 sidor) om hur väl ditt manus funkar och vilka förbättringsmöjligheter det finns. Av en författarlektör ska man förvänta sig att få återkoppling kring de olika byggstenarna som en roman består av, såsom exempelvis story, struktur, karaktärer, gestaltning, språk och så vidare. Det är guld värt att få utifrånögon på sitt manus av en proffsläsare och dessutom få både skriftlig respons med konkreta exempel, förslag och kommentarer i manus. Många (som jag själv) erbjuder också personlig kontakt och bollplank efteråt för att följa upp eventuella frågor.
Vad kostar det att anlita lektör?
Som sagt innebär det en kostnad att anlita lektör, priserna varierar från ca 3000 kr och uppåt, och vad den exakta prislappen landar på beror på flera variabler: lektörens erfarenhet, manusets längd, utlåtandets utformning och längd, huruvida lektören gör kommentarer i manuset eller inte, och så vidare. Så ska du anlita en lektör är det en god idé att kolla upp vad du får för pengarna. Är du inte redo att anlita en lektör än? Börja med att låta en eller flera testläsare läsa det. Byt manus och ge respons på varandras texter.
Har du koll på gången för ditt manus? Vad ska du göra när du har skrivit klart? Vilken väg är lämplig och var börjar man? Här är en checklista över vilken väg man kan gå när man har skrivit en bok som man vill försöka få utgiven.
Många är medvetna om att det är en bit att gå från råmanus till färdig bok i handen, men hur lång bit är det och vilka steg finns?
När man har skrivit klart sitt första utkast – är det bara att skicka iväg till förlag sedan då och hoppas på tur? Det kan du förstås göra, men om du vill vara ännu mer grundlig i ditt arbete, alternativt är osäker på hur väl ditt manus håller, är det här ett vanligt tillvägagångssätt:
Gången för ditt manus
Man kan säga att gången för ditt manus kan se ut så här i generella drag.
Vilka utgivningsalternativ det finns har jag skrivit om här.
Vad är en testläsare?
En testläsare är en person som läser och ger återkoppling på ditt manus, men utan att ta betalt. En textintresserad person helt enkelt som kan tjäna som ett första möte med läsare och ge dig värdefulla kommentarer på vad som funkar och inte. Det är inte ovanligt att två skrivande personer byter manus för att hjälpa varandra. Annars kanske en bokintresserad vän eller släkting vill ställa upp. På Facebook finns det också en grupp där man kan söka testläsare.
Tänk på det här om du anlitar testläsare
Fundera ut redan innan du lämnar manuset till testläsare om det är något du vill ha särskild återkoppling kring. Vet du om att ett speciellt kapitel är snårigt eller att du har svårt med trovärdigheten hos en karaktär, ställ direkta frågor om det. Hur upplever du karaktär X? Vad tycker du om händelse Y? Det är också en bra grej att fråga testläsaren om det finns ställen där hen tycker att det är tråkigt, men också var det är spännande/roligt/läskigt/berörande/romantiskt beroende på vilken känsla du vill få fram hos läsaren.
Lektören – en professionell läsare
En lektör är en professionell läsare som ger djupgående och konstruktiv återkoppling på ditt manus för att se hur väl det håller. Återkopplingen ges i ett skriftligt lektörsutlåtande och brukar innehålla kommentarer om bl a story, struktur, röd tråd, karaktärer, gestaltning, språk och stil, tempo, miljö/sceneri, dramaturgi … Det är helt enkelt en genomgång av manusets byggstenar, förtjänster och utvecklingsmöjligheter. Lektören uppmärksammar författaren på brister och ger konkreta förslag på lösningar. Till skillnad från testläsaren har lektören professionell erfarenhet och kunskap om manusutveckling och hur man ger textkritik. Lektör är ingen skyddad titel, men de flesta är utbildade inom förlagskunskap, litteratur, språk eller liknande.
Tänk på det här när du anlitar lektör
Gör lite research innan du anlitar lektör. Vilken typ av manus gillar hen själv att läsa och/eller har kunskap och intresse kring? Ta reda på hur lektören jobbar, det kan finnas olika arbetssätt och därmed olika prislappar. En professionell lektör bör givetvis ge exempel på vad som fungerar väl men också ge ärlig och konstruktiv feedback samt förslag på lösningar. Säkerställ att du kommer få konkreta förslag på vad du kan jobba med för att förbättra manuset på djupet. En lektör som bara bekräftar dig och ditt manus och/eller påtalar korrfel är bortkastade pengar.
Manusutveckling och skrivcoachning
Efter exempelvis en lektörsläsning kan det hända att man får ganska mycket återkoppling om omfattande förändringar, vilket kan vara svårt att ta tag i helt på egen hand. Ett sätt att få hjälp är att vända sig till en manusutvecklare alternativt skrivcoach. En sådan tjänst kan se lite olika ut, men brukar generellt kunna skräddarsys efter behov och innebära att författaren får mer kontinuerlig hjälp och stöttning i skrivprocessen under en längre period.
Vad gör en redaktör?
Oavsett om du blir utgiven på förlag eller om du ger ut boken själv behöver du en redaktör. Redaktören gör dig uppmärksam på språkliga fadäser såsom upprepningar, märkliga formuleringar och inkonsekvenser, men också om något i historien haltar: röd tråd, logik, dramaturgi och liknande. Redaktörens jobb påminner om det lektören gör men på ett mer detaljerat och långsiktigt sätt. Manuset behöver ofta gå igenom några redaktörsvändor innan det går vidare till korrektur.
Den sista språkliga instansen är korrekturläsningen – den kommer allra sist i textkedjan. Då bör det inte finnas några innehållsliga fel kvar, utan korrekturläsaren fokuserar enbart på grammatik, stavning, skiljetecken, avstavning och liknande. Spara alltid korrekturläsningen till sist – det är inte lönt att korra ett manus som exempelvis inte är färdigredigerat.
Hur blir manuset till bok, då?
Här ovan tar jag bara upp själva bearbetningsprocessen med skrivandet, men för att göra manuset till en bok behöver det sättas eller brytas. Det betyder att omvandla och textmassan från ordbehandlingsprogrammet till layoutade boksidor för att få en inlaga. Det görs bäst i InDesign. Tillsammans med ett formgivet bokomslag skickas det sedan till tryckeri –> därefter får du en färdig bok i handen!
Går du i tankarna om att anlita lektör? Hur känns det egentligen och vilken nytta kan man ha av det? Här är Helene Eldins upplevelse av att anlita lektör.
Hur upplevde du det att anlita lektör och låta en utomstående läsa ditt manus?
Eftersom det var mitt första försök att skriva en roman kändes det väldig spännande och nervöst att låta någon utomstående läsa och göra en bedömning av manuset. Endast min syster hade fått läsa det innan och hon tyckte det var knepigt att ha några synpunkter eftersom hon känner mig så väl och hela historien kom för nära för att hon skulle kunna ha en objektiv blick.
Hur var det att få feedback på ditt manus?
Att lämna ett så personligt manus som mitt kändes lite som att vika ut sin själ till beskådning men jag tänkte att lektören ju inte visste vad som var jag och vad som var fiktion. Det hjälpte lite. Fanns också en rädsla för att lektören skulle ha svårt att vara uppriktig om hon tyckte att det jag skrivit bara var värdelöst. När jag själv läste igenom manuset fann jag det ganska ointressant vissa gånger och vid andra tillfällen tänkte jag att det nog var ganska bra. Så för att få en uppfattning om vad en person som har läst mycket och som kan läsa ett manus på ett professionellt sätt bestämde jag mig för att ta steget och anlita en lektör. Och inte vilken som helst förstås. Hade redan haft lite kontakt med Emma och känt förtroende för henne. Hon hade tidigare läst och gett feedback på första kapitlet i mitt manus i samband med en författarkonferens.
Hur reagerade du på den feedback du fick?
När utlåtandet kom läste jag om det flera gånger för att kunna ta in allt. Det var mycket omfattande och innehöll många värdefulla synpunkter. Dessutom hade Emma lämnat kommentarer i själva manuset. Min första reaktion var att utlåtandet var så välstrukturerat och genomtänkt. Vid första genomläsningen gladde jag mig oerhört åt de positiva omdömena och jag kände hur jag växte lite som nybörjande författare. Vid senare genomgång började jag ta till mig alla de förslag som fanns om hur min berättelse kunde förbättras. Dessa kändes till en början nästan oöverstigliga och jag visste inte var jag skulle börja, men efter lite eftertanke och bearbetning kunde jag starta den kreativa förändringsprocess som behövdes för att komma vidare. När jag väl kommit igång och bekämpat det motstånd som fanns att ändra på vissa delar kom glädjen i skrivandet tillbaka. Viktigt för mig för att kunna ta till mig lektörsutlåtandet var att det var skrivet med respekt och formulerat på ett lättförståeligt sätt. Jag fick en känsla av att det jag skrivit hade ett värde trots alla förslag till ändringar.
Vad är skillnaden mellan att anlita en lektör och en vän/släkting enligt din uppfattning?
Såhär i efterhand kan jag säga att utan Emmas utlåtande hade min roman inte alls blivit så läsvärd som den känns idag. Flera personer i min närhet har nu läst den och tyckt den var spännande och lärorik att läsa. Har fått nyttiga synpunkter även från dem men en analys från en lektör är något annat. En lektör har vanan att se på ett manus utifrån olika dimensioner (anslag, tema, tempo, perspektiv, dramaturgi, gestaltning, språk osv) och på ett mer objektivt sätt.
Hur har det gått efteråt?
Ännu är det inget förlag som velat publicera min berättelse men jag har fått uppmuntrande kommentarer och funderar på om jag ska ge ut den på egen hand. Framtiden får utvisa.
Skulle du göra det igen?
Att låta en utomstående ta del av mitt manus och få ett professionellt utlåtande har varit en otroligt lärorik upplevelse för mig och jag skulle absolut göra det igen. Man blir ju ganska ”blind” för sitt eget skrivande efter ett tag.
Slutligen, skulle du rekommendera andra att anlita lektör?
Jag skulle rekommendera alla som skriver och vill ha en chans att bli publicerade att anlita en lektör för att få hjälp i skapelseprocessen. Som skrivande person sitter man ju oftast i ensamhet och subjektiviteten kan bli lätt hämmande. Dessutom är det ju så att man själv bestämmer vad man har nytta av i feedbacken från lektören.
Tack Helene och varmt lycka till på vägen mot ditt mål om en utgiven bok!
