”Min föreställning om egenutgivare har förändrats längs vägen.”

”Min föreställning om egenutgivare har förändrats längs vägen.”

Jag började följa Anneli Olsson, aka @forfattaranneli, på Instagram för kanske något år sedan. Med mycket humor delar hon frikostigt med sig om toppar och dalar i skrivlivet och glimtar från vardags- och familjelivet. Det var omöjligt att inte bli inspirerad av och engagerad i hennes målmedvetenhet. Jag blev nyfiken på hur hennes författarresa som egenutgivare har sett ut och hur hon gått till väga. Jag bad att få ställa några frågor.

Först och främst – varmt grattis till ”Fritt fall” som du släppte på eget förlag i maj i år! Vill du berätta lite om din bok?

Tack! Fritt fall är en feelgoodroman och den första i en serie på i alla fall tre böcker. I centrum står Alva Bergman, som jobbar som resesäljare och gillar sitt jobb men inte sin arbetsmiljö. När kärlekslivet vänds upp och ner utlöses en kedja av händelser. Det resulterar i att hon livrädd och på egen hand ger sig iväg ytterst motvilligt på en långresa. Hon ställs inför många utmaningar, nya bekantskaper och börjar så smått göra upp med sig själv. Teman i boken, som jag ser det, är att trotsa rädslor och uppfattningar om vem man egentligen är.

Berätta lite om dig själv!

Jag är en nybliven fyrtioåring som är född och uppvuxen i Edsbyn, Hälsingland. Sedan 2008 är jag bosatt i Uppsala med min man och våra tre barn. Jag har tidigare jobbat som arbetsterapeut, handläggare på ett par statliga myndigheter samt testat på ett år som konditorlärling. Det senare var jag tyvärr för morgontrött för att klara av. Med tiden har jag förstått att jag nog alltid varit en sökare. Jag har haft svårt att hitta min plats i yrkeslivet, fram till nu. Kanske. Nu är jag egenföretagare och jobbar som virtuell assistent. På min lediga tid så läser jag gärna böcker, dricker kaffe (gärna på café), paddlar kajak, vandrar i fjällen, spejar på natthimlen med mitt teleskop, promenerar med en vän.

Hur och när väcktes din författardröm?

Gissningsvis på mellanstadiet när vi började skriva små berättelser. Jag tror att mina mer liknade uppsatser redan då. I min “Mina vänner”-bok står att drömyrken var astronaut, författare, upptäcktsresande, arkeolog eller polis. Jag och min vän Helena brukade sitta tillsammans och skriva på varsin berättelse när vi umgicks som 10-11-åringar. Sedan roade vi varandra med uppläsningar av alstren. När jag kom upp i högstadie- och gymnasieåldern blev skrivandet mer som en ventil, i dagboksform och när universitetstiden kom upphörde det “privata” skrivandet helt. Det trängdes undan av rapportskrivande, uppsatser och dylikt. Författardrömmen kändes också totalt orealistisk då så jag la ner allt, fram till att jag närmade mig trettio. Då tänkte jag att livet är för kort för att inte prova och BAM – tio år senare hade jag min bok i handen, haha!

Hur kommer det sig att du bestämde dig för att ge ut boken själv? Hur har bokresan sett ut?

Första orden på manuset skrev jag 2010 då jag köpte en kurs av Ann Ljungberg och det fick igång mig. Jag skrev av och till men sedan kom långa uppehåll och tre barn mellan 2011 och 2017. Första utkastet var klart våren 2016 tror jag och sedan följde otaliga jättestora omskrivningar efter feedback från testläsare och ett par lektörsläsningar och ännu mer testläsarfeedback. I början av 2018 började jag på allvar tänka på egenutgivning, när jag förstod hur extremt svårt det är att ens manus blir antaget av ett förlag. Ett tag övervägde jag till och med att strunta i att skicka manuset till förlagen och köra själv direkt. Sedan tänkte jag att det väl ändå vore dumt att inte testa. Jag hade jobbat så mycket och länge med boken och författardrömmen fanns ju där sedan barnsben.

I september 2019 skickade jag Fritt fall till ett helt gäng förlag, förväntansfull och glad i hågen efter att under sommaren ha redigerat en sista gång efter otroligt positiv testläsarfeedback. Då kände jag att jag nog har något bra på gång. Sedan rullade standardrefuseringarna in på löpande band. Jag skrev ut varje mejl och satte upp dem på en spik på väggen, inspirerad av Stephen King 🙂 När december kom saknade jag bara ett par refuseringar (som aldrig trillade in). Men då tänkte jag att näe, i januari kör jag. Jag gjorde upp en utgivningsplan som kändes realistisk och som betydde att jag skulle hinna debutera innan tioårsdagen från att jag skrev de första orden på manuset (och precis innan fyrtioårsdagen). Ett lätt beslut var det kanske inte, men det kändes rätt. Jag är väldigt glad för att jag tog steget, eftersom jag hade möjligheten att göra det.

Hur har du gått tillväga i din självpubliceringsprocess?

Jag har gjort allt “själv”. Det vill säga letat upp de frilansare jag ville jobba med, skött kontakt med tryckeri och skrivit avtal med distributören Stjärndistribution. Om jag ändå inte hade ett etablerat förlag bakom mig så kunde jag lika gärna passa på att göra allt som jag själv ville ha det, resonerade jag.

Hur lång tid tog det från att du bestämde dig för att bli egenutgivare till att du hade boken i din hand?

Det slutliga beslutet att köra fattade jag 1 januari 2020 och den 8 maj hade jag boken i handen. Lektörer hade jag anlitat innan, men allt annat gjorde jag under dessa månader.

Vilka delar har du anlitat hjälp för?

Lektör, redaktör (som också satt inlagan), omslagsdesigner, korrekturläsare. Jag valde också att anlita en fotograf för att ha så fina bilder som möjligt på hemsidan, pressbilder och till min rollup (som jag verkligen hoppas på att kunna använda snart).

Lektör Sofia Ymén, redaktör Sofie Axelzon och korrekturläsare Cecilia Fredriksson hittade jag via Facebook och Instagram. Omslagsdesigner valde jag efter att ha kollat igenom vad jag fastnade för utseendemässigt i feelgood-genren. Slog fast att det var Emma Graves som hade gjort väldigt många av dem så jag kontaktade henne. Självklart är det allra viktigaste att försöka göra innehållet i boken så bra som jag bara kan för läsaren. Men om omslaget inte är proffsigt gjort är risken att boken inte ens blir klickad på/upplockad. Tryckeri valde jag efter att ha pratat med författaren och min vän Aline Lilja Gladh, som också givit ut sina två första böcker på eget förlag. Hon kom med väldigt bra input!

Vad har varit den största överraskningen som egenutgivare?

Kan inte säga att jag stött på stora överraskningar i själva utgivningsjobbet. Jag hade läst på, lyssnat på allt jag kom över i podd-väg samt pratat med andra egenutgivare som givit mig bra tips och råd och verkligen tänkt till. Fast jo, ett par överraskningar har jag faktiskt fått. Att min bok nått ut till så många läsare på kort tid. Och att flera fysiska bokhandlar tagit in boken i sina sortiment! Det hade jag verkligen inte förväntat mig.

Om jag ändå inte hade ett etablerat förlag bakom mig så kunde jag lika gärna passa på att göra allt som jag själv ville ha det …

Vad har varit den största utmaningen?

Att orka hålla i och fortsätta jobba för boken när det känns tungt och motigt. Det är mycket som ska skötas av en person (som i alla soloföretag) och när bluffsyndromet och slår till är det tufft att samtidigt marknadsföra boken.

Vad har varit bäst med att vara egenutgivare?

Att kunna styra och bestämma mycket själv. Allt från utgivningsdatum, vilka jag vill jobba med, storlek på upplaga till att bolla med ett proffs hur boken ska se ut och ha det sista ordet. När det går bra är det jättekul att veta att det är jag som jobbat hårt för att det ska ske. Samtidigt glömmer jag aldrig att jag inte har gjort det här helt själv. Som på alla andra förlag är det ett teamarbete.

Vad händer härnäst i ditt författarliv?

Just nu skriver jag för fullt på del två i serien. Den heter ”Stormsteg” och är planerad till juni 2021 på eget förlag. Och under hösten kommer Fritt fall ut som ljud- och e-bok via ljudboksförlaget Word Audio Publishing! Datum är inte spikat än dock. Det ser jag jättemycket fram emot och det känns som en dröm att boken kommer att finnas i tre format. Förhoppningsvis leder det till att ännu fler läsare kommer att hitta boken och mitt författarskap.

Slutligen, vad har du för grymma tips till andra som står i begrepp att satsa på egenutgivning?

Läs på, prata med andra som givit ut sin/sina böcker själv. Fundera på hur mycket tid, pengar och ork du tror att du har, för att hitta just ditt sätt. Vänta inte med att starta till exempel ett öppet författarkonto på Instagram tills du har din bok i handen. Bjud in (så mycket du är bekväm med) potentiella läsare på din “resa” och skapa engagemang och intresse för det du gör. Det har varit ovärderligt och kanske till och med helt avgörande för den spridning min bok fått.

Har du några tips till aspirerande författare?

Skriv ofta och bry dig inte om hur bra eller dåligt första utkastet blir. Detta för att bli färdig någon gång. Något jag inte alls gjorde när jag skrev Fritt fall. Så tog det mig också tio år att få klar den p g a långa uppehåll och dumredigerande av det som inte ens var ett första utkast. Arbetet med bok två går så extremt mycket fortare nu, när jag tillämpar ovan nämnda tips. När du har ett första utkast, redigera det tills det känns okej. Leta sedan testläsare för att få värdefull konstruktiv kritik inför fortsatt redigering. Jag ångrar inte för en sekund att jag anlitade lektör efter att ha haft testläsare och redigerat flera gånger till. Så det skulle jag råda alla till om man har pengarna till det. De flesta behöver redigera sitt manus väldigt många gånger innan det är redo för att skickas till förlag.

Har jag missat att fråga om någon aspekt av egenutgivning som du gärna delar med dig av?

Jag var ett tag rädd för att bli betraktad som mindre seriös och en sämre författare eftersom jag fått för mig att “egenutgivarstämpeln” är något negativt. Att man är en “reject” som är obegåvad när de stora förlagen inte antar ens manus. Den föreställningen har förändrats hos mig, även om jag i de mörka stunderna verkligen kan känna mig som spelare i B-laget. Nålsögat är så extremt trångt hos förlagen. Flera av dem ger ut kanske en till tre debutanter per år. Go figure. Bara för att ens manus inte kommer igenom betyder det inte att det är omöjligt att göra något bra av det på egen hand. Helst i samarbete med frilansare i branschen som kan hjälpa till att peka ut utvecklingspotential och svagheter som man behöver jobba på.

Här kan du läsa mer om Anneli.

Läs fler artiklar om egenutgivning:

Ge ut sin bok på egen hand: en introduktion
Att skriva och ge ut sin bok
Egenutgivning: Därför ska du anlita redaktör

Skriva och ge ut sin bok – hur gör man?

Skriva och ge ut sin bok – hur gör man?

Att skriva och ge ut sin bok är mångas dröm, men hur går man till väga? Var börjar man? Vad finns det för olika alternativ för att förvandla sitt manus till en bok? I den här artikeln kommer jag att bena ut de tre vanligaste sätten för hur man får ut sin bok på marknaden. Jag kommer att redogöra för skillnaderna mellan bokutgivning på traditionellt förlag, hybridförlag och egenutgivning. Vilka är för- respektive nackdelarna med de olika sätten?

Men först backar vi bandet en smula. En förutsättning för att du faktiskt ska bli utgiven är att du har något att ge ut – ett färdigt bokmanus med en hållbar idé. Självklart, eller hur? Men med det menar jag att om du skriver skönlitterärt är den generella regeln att du måste ha ett färdigt råmanus att lämna in. Du kan alltså inte förvänta dig att bli antagen på bara en idé eller en synopsis. Ett förlag behöver ha ett färdigt råmanus, med en början, mitten och ett slut att ta ställning till. Råmanus brukar man kalla en text som inte är proffsbearbetad, redaktörsläst och korrat. Även om din idé är hur bra som helst, så är det just bara en idé tills den är genomförd. Så skriv klart först och gör manuset så bra du bara kan, innan du skickar till förlagen, om det är den vägen du planerar att gå.

När det gäller fackmanus kan man, rent teoretiskt, bli antagen på ett synopsis. Men då gäller det att din idé är tillräckligt unik eller att du på något annat sätt sticker ut (exv genom att vara en offentlig person känd för något särskilt) så att ett förlag vill satsa. Men nu har jag gått händelserna i förväg.

Läs mer om synopsis för skönlitteratur och synopsis för facklitteratur.

skriva och ge ut sin bok

Utgivning på traditionellt förlag

Ett traditionellt bokförlag, vad menar jag med det? Jo, det är de förlag som tar hand om och bekostar hela produktionen, distributionen och marknadsföringen. Det betyder att man för att få bli utgiven behöver komma igenom nålsögat och bli antagen. Dealen är att de får ge ut din text, de tar hela risken och gör (i princip) hela jobbet. Hit räknar vi såklart de stora drakarna såsom Bonniers och Norstedts men det finns givetvis en hel mängd mellanstora och små traditionella förlag också.

Du som författare tar inga inga ekonomiska risker och det kan upplevas som mycket tryggt att ha ett förlag i ryggen för att ha någon att bolla med. Att komma igenom det där nålsögat kan också ses som en kvalitetsstämpel – en garant för att ens manus är professionellt ”godkänt” och värt att investeras i. Det betyder såklart mycket att ha ett etablerat bokförlag i ryggen som tror på din bok lika mycket som du gör.

Hur många debutanter antas till förlagen?

Och hur stort (eller litet) är det där nålsögat då? Tja, 2009 fick Bonniers in omkring 300 spontanmanus (debutanter) och endast sex stycken ledde till utgivning. Så det handlar i runda slängar om bara någon promille som får chansen på det sättet.

Ersättning till författaren betalas i de allra flesta fall ut i form av royalty, vilket är en procentuell andel av förlagets pris till bokhandeln (s.k. f-pris). Svenska författarförbundet rekommenderar att den andelen ska vara 24 %, enligt Tidningen Skriva 2/2012. Förlaget tar, av förklarliga skäl, sin beskärda del av kakan för att täcka sina omkostnader.

Läs mer om hur man skriver följebrev här.

Finns det nackdelar med traditionell utgivning?

Det finns många fördelar med att bli utgiven på ett traditionellt bokförlag och många skulle nog säga att det positiva överväger. Men det finns några eventuella nackdelar:

  • Det finns fler ”kockar i soppan” och därmed fler som vill ha något att säga till om. Förläggare, redaktör, korrekturläsare, formgivare, marknadsförare … Det är många som ska säga sitt. Har du svårt för att andra ska bestämma över din baby kan det eventuellt upplevas som en nackdel.
  • Processen från råmanus till färdig bok tar i regel längre tid än om man tar hand om allting själv. På förlagen finns en viss turordning av böcker, men om du projektleder allt själv så blir det givetvis kortare ledtider.

Utgivning på hybridförlag

Ett hybridförlag är enkelt uttryckt en hybrid mellan traditionellt förlag och egenutgivning. Det innebär att det finns ett antagningsförfarande, det vill säga manuset måste ha kvalitet för att ges ut (efter redaktörsbearbetning). Däremot är nålsögat inte lika litet eftersom författaren är med och finansierar utgivningen. Förlaget tar därmed inte lika stora ekonomiska risker. Författaren har fortfarande ett bokförlag i ryggen som tillhandahåller, eller ger förslag på, professionella resurser i form av frilansredaktörer, korrekturläsare och formgivare. Det betyder att du kan låta förlaget leda hela utgivningsprocessen och inte behöver sätta dig in i det tekniska själv. Du har bollplank, projektledare, marknadsförare och liknande.

Ersättningsmodellen hos olika hybridförlag varierar. Fördelarna är att när investeringskostnaden väl är betald är royaltyn i regel högre och författaren får en betydligt större del av kakan.

Finns det nackdelar med hybridförlag!

  • Det kräver ett visst kapital av författaren att själv gå in och investera i sin utgivning.
  • Det blir i regel tuffare att gå plus på sitt författarskap i och med att utgivningen kostar en slant. Men säljer boken bra så …
skriva och ge ut sin bok

Egenutgivning – att skriva och ge ut sin bok på eget förlag

Ett tredje alternativ är att satsa på egenutgivning, det vill säga att ge ut på eget förlag. För att ge ut sin bok själv krävs att man har eget företag, men det räcker med enskild firma vilket är lätt att starta upp.

Att ge ut sin egen bok innebär att du tar hand om hela utgivningsprocessen på egen hand. Du kan givetvis också ta hjälp av en professionell projektledare. Att ge ut sin bok på egen hand ger dig som författare benkoll och kontroll på hela utgivningen. Du bestämmer helt själv och behöver inte ta hänsyn till andras önskemål. Därmed inte sagt att man inte bör lyssna på andra. Och du behöver faktiskt ta hjälp av yrkeskunniga personer, såsom redaktör, formgivare och korrekturläsare, som kan hjälpa till att vässa manuset och paketera det till en estetiskt tilltalande produkt. Att göra alla de här delarna själv är ingenting jag rekommenderar – åtminstone om du vill nå ut till en större publik. Är det en bok som bara ska nå de allra närmaste är det en annan femma.

Finns det nackdelar med egenutgivning?

  • Det tar tid och kraft att sätta sig in i hur man ger ut en bok, hitta duktiga frilansare och tryckeri.
  • Boken får inte samma kvalitetsstämpel som en förlagsutgiven bok. Du måste göra all marknadsföring och införsäljning till bokhandlar och liknande själv.
  • Författaren själv tar hela den ekonomiska risken – och förtjänsten, om det går bra för boken.

Men visst finns det framgångssagor med egenutgivare. Emelie Schepp till exempel gav 2013 ut sin debutbok på eget förlag och med sina 40 000 egenhändigt sålda ex sägs hon vara Sveriges mest framgångsrika egenutgivare. Dessutom blev hon genom den boken upptäckt och upplockad av ett stort förlag. En solskenshistoria men visst går det att lyckas!

Så det finns några alternativ när man vill skriva och ge ut sin bok. Möjligheterna är många i dag i och med den tekniska utvecklingen, om man kan tänka sig att gå lite utanför de traditionella ramarna.

Behöver du hjälp med att ge ut din egen bok? Kontakta mig och berätta om din bokidé!

Läs fler inlägg om hur du ger ut din bok:
Ge ut sin bok på egen hand: en introduktion
”Min föreställning om egenutgivare har förändrats längs vägen”

Vad gör egentligen en lektör?

Vad gör egentligen en lektör?

lektörDu har lagt hundratals, ja kanske tusentals timmar på din bok. Du har ömsom våndats, jublat, tvivlat och befunnit dig i lyckorus och nu Ä N T L I G E N är manuset klart. Bara att skicka in till lämpligt bokförlag nu då och hoppas på tur? Nja, det finns några saker som är värda att tänka på först.

Låt någon utomstående läsa ditt manus för att få ett utifrånperspektiv på texten. Kanske är allt solklart inne i ditt huvud, men för en utomstående kan det finnas avsnitt som är helt obegripliga eller otrovärdiga. Kanske byter huvudkaraktären plötsligt namn eller vad hände egentligen med antagonistens mamma? Ett manus kan i princip alltid bli bättre på något sätt. Du kan antingen använda dig av en testläsare, vilket kan vara en allmänt bokintresserad bekant som inte tar betalt för sitt jobb. Eller så tar du hjälp av en professionell lektör.

Det här gör en lektör

En lektör läser igenom ditt manus med professionella läsarögon med avsikt att ge konstruktiv kritik och förslag på hur manuset kan bli ännu bättre. På samma sätt som det kan vara svårt att se sina egna stavfel och språkliga fadäser, är det svårt att själv se om det finns luckor i storyn eller om ens karaktärer gestaltas väl och är trovärdiga. Lektören tittar på manuset utifrån bland annat: story, röd tråd, karaktärer och gestaltning, stil, språk, berättarperspektiv och genre. Du som författare kan givetvis även be lektören att fokusera på något helt annat utifrån dina önskemål. Lektören skriver sedan ett utlåtande där hen utifrån ovan nämnda kriterier ger konstruktiv kritik och förslag på ändringar. Många erbjuder också att göra anteckningar direkt i manus, något som kan vara bra för att få direkta exempel.

Det här gör inte en lektör
En lektör korrekturläser eller språkgranskar inte manuset, även om hen givetvis kan ha synpunkter på författarens stil, språk och uttrycksförmåga på övergripande nivå. Hen redigerar inte heller manuset eller gör några andra språkliga ingrepp i texten, men kommer med förslag och uppmärksammar dig på om det är stycken som bör flyttas, strykas eller kanske utvecklas.

Läs mer om vad du bör tänka på innan du skickar ditt manus till lektör.

Och kom ihåg: Även om du har anlitat en lektör och jobbat med texten enligt konstens alla regler finns det inga garantier för att det ska bli antaget av förlag därefter, men det kan definitivt öka dina chanser. Och vill du ge ut boken på egen hand är processen med lektör också en välinvesterad peng eftersom du då inte har ett förlag i ryggen som ger dig all hjälp. Men det är ett helt annat blogginlägg …

Vill du ha hjälp med att ta ditt manus till nästa nivå? Välkommen att kontakta mig!