Det kan inte hjälpas att det blir mycket lektörsinlägg just nu, men så är det mycket som händer på den fronten också. 1 december brukar betyda lucköppning och även vi i lektörsutbildningen har gjort en adventskalender full med skrivöverraskningar. Missa inte den!
Vi har också startat en lektörspodd med Ann Ljungberg i spetsen. Första avsnittet släpps idag och i dagens program medverkar duktiga romanförfattarna Louise Bonta och Catrine Tollström. Lär dig allt om varför det är bra för författare att anlita en lektör. I en telefon eller dator nära dig.
Sist men inte minst vill jag påminna om att Vinterskolan: Skriv en romansnart börjar, närmare bestämt den 5 december. Helt och hållet online. För dig som vill komma igång med ditt skrivande, hitta din romanidé och utvecklas. Anmälningarna har börjat trilla in, men fortfarande finns det platser kvar för den som vill ha personlig respons på sitt skrivande. In och anmäl dig 🙂 —> här.
Oj, vad tiden går fort ibland! Det sista halvåret har bara blåst förbi och snart, snart kan jag kalla mig för diplomerad lektör – som en av 12 (lärjungar :-)) på Sveriges första Yrkesutbildning för lektörer, arrangerad av superinspirerande Ann Ljungberg. Om exakt en vecka är det examensdags i Stockholm. Det har inte bara varit en jättebra och inspirerande utbildning med massor av manusgrottning och -bearbetning från alla håll och kanter, det har också varit en helt fantastisk samling människor som jag har fått lära känna. Alla med sin särskilda vinkel in i bokmanusvärlden som alla har frikostigt bjudit på erfarenheter, tips och råd. Det är roligt att vi inte känns som konkurrenter utan verkligen kollegor. Olika fortsatta samarbeten planeras för fullt, vilket är tur, för det hade känts för sorgligt om vi nu skulle gå skilda vägar.
Vinterskolan – skriv en roman
Vill du ge ditt skrivande en skjuts i vinter? Som helt nybakad diplomerad lektör får jag och mina kollegor tillfälle att skrivcoacha och ge respons på Anns onlineskrivkurs Vinterskolan – skriv en roman. Den sträcker sig över 10 veckor och startar den 5 december och riktar sig till dig som:
vill skriva lite varje dag
vill påbörja eller fördjupa ett romanprojekt
och/eller vill få struktur i både romanen och skrivprocessen.
I Vinterskolan får du ett stort coachingbrev varje vecka och lektioner med skrivuppgifter varje dag. Under 10 veckor får du tips, stöd och verktyg för att skriva första utkastet till din roman. Responsen består av skriftlig feedback på 10 sidor av ditt skrivna manus. Antingen skickar du in en sida i veckan, eller så sparar du alla 10 sidor till ett och samma tillfälle. Självklart går det också att lägga till för ytterligare respons om du vill det. Här finns mer information och anmälningslänk om du vill ha mig som handledare i målet mot en färdig roman. Vill du hellre ha någon annan av mina eminenta kollegor hjälper jag dig naturligtvis med det. Specifika frågor om kursen besvaras av Ann Ljungberg.
Idag gästas bloggen av min kollega från Yrkesutbildning för lektörer, Gärd Fors. Förutom lektör är hon också bland annat författarföretagskonsult och spökskrivare. Här berättar hon om vikten av konflikten i en berättelse.
Ofta förknippar vi ordet konflikt med något negativt. Ett storgräl, gruff, strejk, strid… För författaren är dock konflikten en av de viktigaste byggstenarna i berättelsen. En konflikt kan uppstå när personen vill/önskar något som möter motstånd eller kolliderar med något annat som måste göras. Motståndet kan komma från personens eget inre i form av samvete, rädslor, ideologi från naturen i form av otillgänglig terräng, vilda djur, raserade hus från andevärlden eller från andra dimensioner…
Hur mycket du än beskriver personen så är det först när hon ställs inför en konflikt som personen blir riktigt levande. När personen tvingas fatta beslut och tvingas agera visar du vem personen egentligen är.
Det är konflikterna som gör historien spännande, som leder till förväntningar hos läsaren och därmed ökad spänning. När du uppnått detta med din berättelse börjar den närma sig att bli en bladvändare, en bok man inte kan lägga ifrån sig.
Vilka konflikter är möjliga?
Det finns en konflikt som James Frey kallar ”det slutna rummet”.
Här skapar du en situation där dina personer av någon orsak är bundna till varandra och inte kan undvika att hamna i konflikt med varandra. Exempelvis så finns de i ett slutet samhälle som en öde ö, ett tåg, ett hotell, ett fängelse, en internatskola eller liknande.
Konflikten bör bestå i att en persons vilja kommer på kollisionskurs med något annat, dvs ett slags motstånd. Motståndet kan vara en annan persons vilja, en situation eller personens egna egenskaper. De egna egenskaperna kan vara rädslor, tvivel, skuldkänslor som kommer att leda till en inre konflikt. Inre konflikter ger läsaren känslan att personen är äkta och yttre konflikter visar att något står på spel.
Tänk dock på att den konflikt som fungerar bäst är den som stegras. Den byggs sakta upp och olika händelser på vägen avslöjar fler sidor hos personen. Personen reagerar olika under dessa olika stadier och reaktionerna blir allt starkare för att till slut blotta personen totalt.
Försök att tänka på stegrande konflikter och ta bort andra eventuella konflikter som inte har med huvudkonflikten att göra. Se till att dina personer möter hinder och problem som ökar pressen på dem och därmed driver upp spänningen. Sluta vara konflikträdd – älska konflikter!
Bokkonsult Gärd Fors, lektör, spökskrivare, författarcoach och författarföretagskonsult
Eilngt en uneörnskding på ett engskelt uivtnierset så seplar det inegn rlol i viekln odrnnig bksotrnävea i ett ord såtr, det edna som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet.
Vi har alla läst de här extremt felstavade meningarna, men som vi ändå lyckas läsa ut och tolka rätt. Hjärnan är nämligen så fiffig att den fyller i rätt bara början och slutet på ett ord är rätt. Det är därför det är så lätt att några omkastade bokstäver, felstavningar eller borttappade ord slinker igenom när vi läser vår egen text.
Tidigare har jag skrivit inlägg om vad en lektör och redaktör gör, nu har turen kommit till korrekturläsningen. Har man jobbat hårt med en text, en rapport eller ett manus, är det nästan ett måste att låta någon korrekturläsa ditt arbete. Visst kan man låta en duktig vän eller släkting göra jobbet, men det är faktiskt svårare än man tror att korrekturläsa – i alla fall en längre text. Förutom felstavningar och grammatiska grodor måste man hålla koll på konsekvent användning av exempelvis förkortningar, stilnivå och rubriker. Har det smugit sig in ett stycke med annat typsnitt eller storlek (det är vanligare än man kanske tror!)? Konsekvent och rätt användning av dialogmarkörer (talstreck eller citattecken) och mycket annat som har med det språkliga att göra på detaljnivå. Det viktigaste när man korrekturläser är att läsa långsamt, ord för ord, och inte som man gör i vanliga fall. Det är en konst att inte ”fastna” i en bra text och låta sig svepas med.
För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om vad en lektör gör och nu tänkte jag gå vidare till vilken redaktörens roll är för ett manus. Antingen är det redaktören på ett förlag eller så kan man anlita en frilansredaktör om man exempelvis vill ge ut sin bok på egen hand eller för att vässa det ytterligare innan man skickar det till förlag. Redaktörens roll är inte densamma som korrekturläsarens och vad en korrekturläsare gör går jag in på mer i ett annat inlägg.
Vad gör en redaktör?
Ofta får jag förfrågningar från privatkunder om korrekturläsning av deras färdigskrivna manus, och det visar sig ofta att man hoppat över ett viktigt steg – redigeringen. Bara för att man har fått ihop sin story behöver det inte betyda att det är färdigt. Har man inte gått igenom det några redigeringsvändor törs jag lova att det inte är färdigt. Och även om man själv redigerar efter bästa förmåga, är det inte dumt att låta en redaktör gå igenom det.
Det redaktören gör är en fortsättning på lektörens jobb kan man säga. Hen ser över strukturen och ger förslag på ändringar och ser där det kan behövas förtydligas eller utvecklas. Använder sig författaren av några favorituttryck eller slitna klyschor? Behöver några scener eller tankegångar utvecklas ytterligare eller är författaren tvärtom övertydlig och behöver stryka ned? Eventuella logiska luckor ska fyllas igen och kanske hela stycken ska flyttas. Hur fungerar karaktärerna? Allt sådant och lite till går redaktören igenom i manuset för att det ska bli så bra som det någonsin kan bli. Texten är naturligtvis fortfarande författarens och det är självklart bara förslag. Men det är oftast bra att ta hjälp av en redaktör som ser på texten utifrån med proffsögon. Hur duktig man än är på att skriva och bygga historier, karaktärer och dramaturgi, så är det omöjligt att se på sin text med objektiva ögon. Dessutom blir man hemmablind och ser inte sina missar. Det kan också vara väldigt skönt att lämna över manuset till någon annan när man själv är så trött på det så att man vill kräkas . Att då få feedback av någon som kommer med konkreta förslag är ovärderligt.
Det är inte ovanligt att det blir några vändor med redaktören, men det är ofta nödvändigt för att alla frågetecken ska rätas ut. Får man sin bok utgiven på ett etablerat förlag ingår alltid redaktörsarbete.
