Om NaNoWriMo och att sätta mål

Om NaNoWriMo och att sätta mål

November är slut och därmed också NaNoWriMo – National Novel Writing Month. Jag bestämde mig för att delta för första gången, men på mitt sätt. Jag skrev på mitt fackboksprojekt istället och tänkte att jag skulle sammanfatta mina slutsatser i det här inlägget.

Vad är NaNoWriMo?

NaNoWriMo är alltså ett slags skrivtävling där man ska skriva ett första utkast på 50 000 ord till en ny roman på 30 dagar. Istället för ett romanutkast valde jag att skriva utkastet till ett fackboksmanus jag bara precis hade börjat fundera på och planera, så det blev mitt projekt. Jag såg det helt enkelt som en skrivutmaning för mig själv där mitt mål blev att skriva lite varje dag under november månad, oavsett om det skulle resultera i 50 000 ord eller inte. November månad är ju för övrigt perfekt för att göra en sådan här utmaning. Årets kanske tråkigaste månad, i år kryddat med pandemi, social isolering och lite extra gott om tid?

nanowrimo om att sätta mål

Vilka lärdomar drar jag av NaNoWriMo?

I ärlighetens namn hade jag kunnat kalla min utmaning för vad som helst, men nu hakade jag på NaNoWriMo bara för att det redan är ett etablerat begrepp i skrivvärlden. Själva grejen med utmaningen var just att jag satte upp ett mål för mig själv som var SMART, det vill säga:

Specifikt: Att skriva ett första utkast på ett (i stort sett) nytt projekt.

Mätbart: Allt från ett par meningar till en och en halv sida nyproducerad text. Bara ny text – inte gå tillbaka och redigera det jag skrivit dagen innan. Mycket viktigt!

Accepterat: Ämnet känns väldigt angeläget för mig vilket gjorde att jag prioriterade upp skrivprojektet före slö-gluttande på tv-serier eller sociala medier.

Realistiskt: Att skriva lite (eller mycket) varje dag under en månads tid var verkligen realistiskt, även för någon som har en hektisk vardag.

Tidsbundet: En begränsad tid på 30 dagar var perfekt för mig. Inga oceaner av tid, men ändå tillräckligt för att känna att det kan hinna bli något.

Så hur gick det då?

Nej, det blev inga 50 000 ord skrivna och jag lyckades inte skriva riktigt varje dag. En helg hade vi besök och då prioriterade jag det istället och någon annan dag gick bort på grund av trytande ork. Men resultatet blev ändå drygt 17 000 ord och jag är jättenöjd! Hade jag inte satt upp målet för mig själv hade det kanske (antagligen) inte blivit skrivet en rad.
Jag skrev om allting jag hade tänkt och fyllde de rubriker jag planerat så jag nådde ändå mitt mål. Jag vet om att texten innehåller mycket upprepningar, riktigt dåligt språk på sina håll och saker jag inte ens vill behålla. Men det är en råtext och något som går att bearbeta, utveckla och förbättra. Det var ju ”bara” det som var mitt mål.

Nu ska texten få ligga till sig lite över jul och nyår, till minst januari-februari i alla fall. Sedan kanske jag kör en ny skrivutmaningsmånad, men med redigering istället. 31 dagar redigering i mars kanske?

Läs mer om hur du sätter SMARTa mål för ditt skrivande.

Redaktörens funktioner

Redaktörens funktioner

Jag har tidigare skrivit flera inlägg om vad en redaktör gör för texten och varför man behöver en redaktör. Men här tänkte jag fokusera på redaktörens funktioner. Man kan nämligen säga att en redaktör är flera olika saker i en och samma person.

En redaktör är ju den personen som, först och främst, hjälper dig att redigera ditt manus. Det är lite vad jag skulle kalla för:

Skrivläraren

Som ”skrivlärare” (det låter lite strängt, men i brist på bättre ord så …) kollar jag bland annat på den röda tråden. Hör allt som står i manuset hemma där, eller finns det saker du kan stryka? Finns det resonemang och trådar som behöver knytas ihop och/eller utvecklas för att målgruppen ska förstå vad du vill få fram? Strukturen behöver också ses över. Har du skrivit sakerna i rätt ordning eller är det kapitel eller stycken som du behöver stuva om? Slutligen ger jag förslag och återkoppling på det språkliga. Hur kan du omformulera för att budskapet ska bli glasklart?

Men en redaktör har även många andra funktioner som jag ser det – funktioner du eventuellt inte tänker på.

Proffsläsaren

Det är viktigt att ta reda på hur texten tas emot och landar hos läsaren. En annan av redaktörens funktioner är att vara ett slags proffsläsare som kan hjälpa dig att avgöra hur väl texten fungerar som helhet. En redaktör läser texten kritiskt och ställer frågor i marginalen. Vad är det som händer här? Är det logiskt utifrån den karaktären, eller om det är en fackbok: Hänger man med i resonemanget?

redaktörens funktioner

Problemlösaren

Sitter dramaturgin som en smäck? Händer det för mycket eller för lite? Behöver du göra mer research eller underbygga med fler intervjuer? Att vara redaktör är att vara en problemlösare som lyfter fram där det haltar och kommer med konkreta förslag om det som sker på manussidorna. Inte bara det rent språkliga utan också paketering och innehåll – även om jag såklart vet att det är du som besitter expertisen på ditt ämne eller story.

Bollplanket

Men förutom den rent handgripliga hjälpen så kan du också använda din redaktör som bollplank under processens gång. Redaktören ger inte bara konkreta förslag på förbättringar och återkoppling på problem som kommentarer i texten. Jag brukar också skriva ett dokument vid sidan av med längre resonemang. Inte sällan har vi även telefon- eller Skypemöten där jag fungerar som rådgivande när det gäller både rent skrivtekniska, men även innehållsliga, frågor. Ofta är det skönt att kunna diskutera sin text med någon som är insatt i ens manus. Kanske har du suttit som en eremit och skrivit många långa månader (eller år?). Ta chansen att bolla dina idéer med redaktören – en person som kan din text nästan lika bra som du själv.

Påhejaren och inspiratören

Sist, men absolut inte minst – den av redaktörens funktioner som lätt kan glömmas bort, men som är superviktig. Din egen heja-på:are, inspiratör och ditt stöd. En redaktör ska ju inte bara se det som kan utvecklas och bli bättre, utan också det som redan är bra. För självklart är det mycket som är fantastiskt redan. Det kan vara lätt att glömma det som författare bland alla kommentarer och förslag på ändringar. Som författare kan det då kännas som att allt är skräp och att man vill slänga alltihop. Så är det såklart inte och då behöver redaktören träda in för att hjälpa till och peppa och stötta.

Vad en redaktör inte är

Slutligen vill jag berätta vad en redaktör inte är. Korrekturläsare. Blev du förvånad nu? Även om jag när jag redaktörsläser ser och rättar korrekturfel längs vägen så är det inte min huvuduppgift. Man läser på helt olika sätt som redaktör och korrekturläsare, det är helt enkelt olika glasögon. Redaktören ska se till alla delar ovan och kan och bör då inte fokusera på de små detaljerna. Det är därför en helt ny person ska träda in när det kommer till korrekturläsningen, så att det blir helt fräscha ögon på texten med korrekturläsarglasögonen på, för att fokusera på småduttet. Var sak har sin tid.

Skillnaden mellan en förlagslektör och författarlektör

Skillnaden mellan en förlagslektör och författarlektör

Jag har en känsla av att begreppet lektör ibland kan förvirra så i det här inlägget tänkte jag redogöra för skillnaden mellan en förlagslektör och en författarlektör.

Överlag så verkar lektörsrollen vara den minst kända i bokbranschen, redaktörer och korrekturläsare har nog många ett hum om vad de gör, men lektörens roll är lite mer flytande. Kanske har du hört vissa skribenter och författare säga att de har anlitat en lektör, medan ytterligare andra har fått vara med om att deras manus gått vidare till lektör. Hur hänger det ihop?
Man kan säga att det finns två sorters lektörer: förlagslektörer och författarlektörer.

skillnaden mellan en förlagslektör och en författarlektör

Vad är en förlagslektör?

En förlagslektör är, som namnet antyder, en lektör som är kopplat till ett förlag. Manus som en förläggare eller manusgrupp tycker verkar lovande kan gå till en lektör för lite närmare granskning och bedömning om eventuell utgivning. Lektören läser och ger ett omdöme till förlagen om dess styrkor, brister och eventuell potential med en rekommendation om det passar förlagets utgivning eller ej. Även om man får ett ”ja” från en lektör så innebär det såklart inte att det automatiskt leder till utgivning på förlaget. Det är mycket som spelar in såsom tajming, övrig utgivning och liknande och nålsögat är ju tyvärr litet som bekant.

Vad är en författarlektör?

Författarlektören, som jag kallar det, är däremot en person som jobbar direkt med författaren. Om förlagslektören står på förlagets sida så kan man säga att författarlektören står på författarens sida. Att anlita en lektör kostar en liten slant, men å andra sidan får du ett digert utlåtande (jag ger ofta utlåtanden på ca 8-10 sidor) om hur väl ditt manus funkar och vilka förbättringsmöjligheter det finns. Av en författarlektör ska man förvänta sig att få återkoppling kring de olika byggstenarna som en roman består av, såsom exempelvis story, struktur, karaktärer, gestaltning, språk och så vidare. Det är guld värt att få utifrånögon på sitt manus av en proffsläsare och dessutom få både skriftlig respons med konkreta exempel, förslag och kommentarer i manus. Många (som jag själv) erbjuder också personlig kontakt och bollplank efteråt för att följa upp eventuella frågor.

Vad kostar det att anlita lektör?

Som sagt innebär det en kostnad att anlita lektör, priserna varierar från ca 3000 kr och uppåt, och vad den exakta prislappen landar på beror på flera variabler: lektörens erfarenhet, manusets längd, utlåtandets utformning och längd, huruvida lektören gör kommentarer i manuset eller inte, och så vidare. Så ska du anlita en lektör är det en god idé att kolla upp vad du får för pengarna.
Är du inte redo att anlita en lektör än? Börja med att låta en eller flera testläsare läsa det. Byt manus och ge respons på varandras texter.

Läs fler inlägg om lektörens arbete:
Vad gör egentligen en lektör?
7 tips till dig som ska skicka manus till lektör.

Checklista: Så här är gången för ditt manus 

Checklista: Så här är gången för ditt manus 

Har du koll på gången för ditt manus? Vad ska du göra när du har skrivit klart? Vilken väg är lämplig och var börjar man? Här är en checklista över vilken väg man kan gå när man har skrivit en bok som man vill försöka få utgiven.

Många är medvetna om att det är en bit att gå från råmanus till färdig bok i handen, men hur lång bit är det och vilka steg finns?

När man har skrivit klart sitt första utkast – är det bara att skicka iväg till förlag sedan då och hoppas på tur? Det kan du förstås göra, men om du vill vara ännu mer grundlig i ditt arbete, alternativt är osäker på hur väl ditt manus håller, är det här ett vanligt tillvägagångssätt:

Gången för ditt manus

Gången för ditt manus

Man kan säga att gången för ditt manus kan se ut så här i generella drag.

Innan man skickar till förlag:

1. testläsning
2. lektörsläsning
3. manusutveckling/skrivcoaching

I utgivningsprocessen:

4. redigering 
5. korrekturläsning

Vilka utgivningsalternativ det finns har jag skrivit om här

Vad är en testläsare? 

En testläsare är en person som läser och ger återkoppling på ditt manus, men utan att ta betalt. En textintresserad person helt enkelt som kan tjäna som ett första möte med läsare och ge dig värdefulla kommentarer på vad som funkar och inte. Det är inte ovanligt att två skrivande personer byter manus för att hjälpa varandra. Annars kanske en bokintresserad vän eller släkting vill ställa upp. På Facebook finns det också en grupp där man kan söka testläsare.

Tänk på det här om du anlitar testläsare

Fundera ut redan innan du lämnar manuset till testläsare om det är något du vill ha särskild återkoppling kring. Vet du om att ett speciellt kapitel är snårigt eller att du har svårt med trovärdigheten hos en karaktär, ställ direkta frågor om det. Hur upplever du karaktär X? Vad tycker du om händelse Y? Det är också en bra grej att fråga testläsaren om det finns ställen där hen tycker att det är tråkigt, men också var det är spännande/roligt/läskigt/berörande/romantiskt beroende på vilken känsla du vill få fram hos läsaren.

Lektören – en professionell läsare

En lektör är en professionell läsare som ger djupgående och konstruktiv återkoppling på ditt manus för att se hur väl det håller. Återkopplingen ges i ett skriftligt lektörsutlåtande och brukar innehålla kommentarer om bl a story, struktur, röd tråd, karaktärer, gestaltning, språk och stil, tempo, miljö/sceneri, dramaturgi … Det är helt enkelt en genomgång av manusets byggstenar, förtjänster och utvecklingsmöjligheter. Lektören uppmärksammar författaren på brister och ger konkreta förslag på lösningar. Till skillnad från testläsaren har lektören professionell erfarenhet och kunskap om manusutveckling och hur man ger textkritik. Lektör är ingen skyddad titel, men de flesta är utbildade inom förlagskunskap, litteratur, språk eller liknande.

Tänk på det här när du anlitar lektör

Gör lite research innan du anlitar lektör. Vilken typ av manus gillar hen själv att läsa och/eller har kunskap och intresse kring? Ta reda på hur lektören jobbar, det kan finnas olika arbetssätt och därmed olika prislappar. En professionell lektör bör givetvis ge exempel på vad som fungerar väl men också ge ärlig och konstruktiv feedback samt förslag på lösningar. Säkerställ att du kommer få konkreta förslag på vad du kan jobba med för att förbättra manuset på djupet. En lektör som bara bekräftar dig och ditt manus och/eller påtalar korrfel är bortkastade pengar.

Manusutveckling och skrivcoachning

Efter exempelvis en lektörsläsning kan det hända att man får ganska mycket återkoppling om omfattande förändringar, vilket kan vara svårt att ta tag i helt på egen hand. Ett sätt att få hjälp är att vända sig till en manusutvecklare alternativt skrivcoach. En sådan tjänst kan se lite olika ut, men brukar generellt kunna skräddarsys efter behov och innebära att författaren får mer kontinuerlig hjälp och stöttning i skrivprocessen under en längre period. 

Vad gör en redaktör?

Oavsett om du blir utgiven på förlag eller om du ger ut boken själv behöver du en redaktör. Redaktören gör dig uppmärksam på språkliga fadäser såsom upprepningar, märkliga formuleringar och inkonsekvenser, men också om något i historien haltar: röd tråd, logik, dramaturgi och liknande. Redaktörens jobb påminner om det lektören gör men på ett mer detaljerat och långsiktigt sätt. Manuset behöver ofta gå igenom några redaktörsvändor innan det går vidare till korrektur.

Läs mer om redaktörens roll.

Korrekturläsning

Den sista språkliga instansen är korrekturläsningen – den kommer allra sist i textkedjan. Då bör det inte finnas några innehållsliga fel kvar, utan korrekturläsaren fokuserar enbart på grammatik, stavning, skiljetecken, avstavning och liknande. Spara alltid korrekturläsningen till sist – det är inte lönt att korra ett manus som exempelvis inte är färdigredigerat. 

Hur blir manuset till bok, då? 

Här ovan tar jag bara upp själva bearbetningsprocessen med skrivandet, men för att göra manuset till en bok behöver det sättas eller brytas. Det betyder att omvandla och textmassan från ordbehandlingsprogrammet till layoutade boksidor för att få en inlaga. Det görs bäst i InDesign. Tillsammans med ett formgivet bokomslag skickas det sedan till tryckeri –> därefter får du en färdig bok i handen!

(mer…)

Tips på hur du hanterar skrivkramp

Tips på hur du hanterar skrivkramp

Skrivkramp är något vi alla drabbas av lite till mans. Det tar tvärstopp, totalt, och det går bara inte att få ur sig något mer. Man är jättetrött på sin text och är beredd att slänga alltihop i papperskorgen. Känns det igen?

skrivkramp

Här är mina tips för hur du hanterar skrivkramp:

1. Skriv något annat

En skrivkramp kan sitta olika djupt och ibland handlar det ”bara” om att komma igång. När din skrivenergi och lust är totalt bortblåst, vad gör du då? Skriv nonsens – om din morgonrutin, frukost, beskriv din favoritplats eller hur du mår just nu. Gör så här: Sätt äggklockan eller timern på din telefon och skriv meningslösheter i 10 minuter. Här finns absolut inget krav på resultat, meningen är att det ska kastas efteråt. Förhoppningsvis har du kickat igång skrivmuskeln och lusten för ditt skrivprojekt.

2. Gör något helt annat

Ibland fastnar man mitt under ett skrivpass. Någonting gör att man inte kommer förbi låsningen och luften går ur. Pressa dig inte och försök klämma fram något. Gå ut på en promenad, stick ut i löparspåret eller gå till gymmet för att låta hjärnan bearbeta det olösta. Fysisk aktivitet stimulerar hjärnan och därmed kreativiteten.

3. Vila från texten

Inte sällan sitter skrivkramp i ett tag. Om du har möjlighet (och inte sitter på en snäv deadline!) – bara kapitulera. Stäng ned datorn och bara vila från texten. Du FÅR inte skriva på ditt manus. Du får inte ens titta på ditt manus på minst två veckor, men gärna ännu längre. Att vila från sin text gör att man får en hälsosam distans till den och bidrar till att man senare kan kolla på den med lite fräschare ögon. Efter ett par veckor kan det hända att din hjärna har bearbetat det där som du körde fast på så att du nu kan hitta formuleringarna eller idéerna du hade slut på i förra vändan.

4. Fulskriv 

Du kanske vet vad det ska stå men vet inte hur du ska få till det, kanske mäktar du inte med eller har kört fast i formuleringar. Strunt samma, skriv om det du ska skriva om. Typ: ”Här ska det hända någonting som får henne ur balans och sedan kommer M och är jättearg för att …” Sedan är det bara att lämna det till en annan dag. Vet du lite mer om vad som ska stå kan du skriva lite fylligare än så, men fortfarande – det behöver inte vara bra! Släpp alla tankar på att det ska vara ett bra och varierat språk, gestaltning och allt du har fått lära dig. Absolut ingen annan än du själv ska läsa det här så tanken är bara att du ska få det ur systemet. Har du tur kommer lusten och inspirationen krypande medan du håller på. Eller så gör den inte det och då är det helt okej.Det är lättare att redigera en dåligt skriven text än ett tomt papper, eller hur?

5. Byt kreativ gren

Ägna dig åt något helt annat. Måla, fotografera, sjung, dansa eller spela musik! Där har du antagligen inga, eller i alla fall mycket mindre, prestationskrav. Njut av att upptäcka något nytt. Ta sedan med dig din nyvunna nyfikenhet och inspiration och se om det kan spilla över till skrivandet.

6. Hitta ny inspiration

Sittfläsk i all ära, men kanske behöver du även fylla på din inspirationsbank. Kreativitet måste underhållas, fyllas på och utvecklas hela tiden. Att läsa mycket själv brukar vara ett vanligt råd som jag skriver under på. I perioder vet jag dock att man kan vara lästrött, så är det bara. Konsumera berättelser på andra sätt: se en film eller en tv-serie. Jag tycker själv att det nästan är omöjligt att inte bli inspirerad av en riktigt bra film. Är du som jag som är väldigt visuell och går igång på snyggt foto, vackra miljöer och särskild ljussättning? Eller så kanske du fyller på dina inspirationsdepåer genom att lyssna på musik eller resa. Hitta ditt sätt att fylla på din kreativitet.

7. Ta hjälp

Slutligen – var inte rädd för att ta hjälp utifrån för att få rätta puffen framåt. Någon form av skrivhjälp kan få dig att se vad din text behöver, kanske är det inte alls det du tror. Skaffa en skrivkompis eller en testläsare att diskutera med och peppas av. Eller anlita en professionell manusutvecklare som kan hjälpa dig att prioritera, planera och stötta.

Har jag missat någonting? Tipsa mig gärna om vad du gör när du har kört fast i skrivandet!

Läs mer om skrivprocessen:
Sätt SMARTa mål för ditt skrivande
Det viktiga syftet i ditt manus

Skriva följebrev – hur du pitchar din bok

Skriva följebrev – hur du pitchar din bok

Att beskriva sin bok tycker många är svårt. Att göra det för någon som du vill ska bli så intresserad att hen ska vilja ge ut din bok kan tyckas stört omöjligt. Att skriva följebrev handlar om att pitcha din bok för att försöka få förlaget att vilja kasta sig över ditt manus.

följebrev pitch

Vad ska följebrevet innehålla?

Ett följebrev ska väcka intresse, både för dig som författare och ditt manus. Vem är du? Vad om dig är relevant att berätta? Din yrkesbakgrund, din familjesituation eller ditt brinnande intresse för ämnet i fråga? Välj med omsorg.

Nästa punkt är att berätta om ditt manus. Ett tips är att svara på de gamla hederliga journalistfrågorna: Vad, när, var, vem och varför? (Hur är troligtvis överflödigt här). Förlaget vill veta vad det är för typ av bok (genre o s v), när det utspelar sig (historisk tid, nutid, framtid), var den utspelar sig (på Manhattan, i Umeå), vem handlar boken om och något om hens drivkraft eller önskan. Slutligen kan det vara relevant att skriva något om varför du har skrivit boken (för att lära ut någonting, för att inspirera eller helt enkelt för att underhålla).

Konkurrenter och unicitet

För att fortsätta vidare på vem du är – kan du visa att du har något unikt med din bok? Kanske har du ett nytt grepp på en gammal genre? Var noga med att visa vad det är som gör att din bok ligger rätt i tiden. Du kan också göra tvärtom och likna dig med en känd författare för att förklara vad du har för stil. Är huvudkaraktären Sveriges svar på Bridget Jones eller är det en thriller i Kvinnan på tåget-anda? Så länge du gör det med glimten i ögat och lite klädsam ödmjukhet kan det vara ett sätt att väcka nyfikenhet.

Slutligen

Visa att du har ett starkt engagemang och en passion för ditt ämne och din bok. Låt det lysa igenom på ett naturligt sätt.
Klyschornas klyscha, men inte desto mindre sant: Var dig själv, gör dig inte till på ett konstlat sätt.
Skriv kort – max en A4 brukar vara rådet från de flesta förlag.
Visa att du har gjort din hemläxa och skicka till förlag som ger ut sådana böcker som din och anpassa brevet efter varje förlag. Inga massmail!

Någon som verkligen kan konsten att skriva följebrev är Jonas Jonasson. Här kan du läsa hans brev i sin helhet för sin Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann och som fick Piratförlaget att nappa.