Varför blev mitt manus refuserat?

Varför blev mitt manus refuserat?

Har ditt manus blivit refuserat av ett, eller kanske flera, förlag? Det kan naturligtvis kännas tufft, nedslående och ledsamt, men det behöver ju faktiskt inte betyda att ditt manus håller låg kvalitet. Det kan finnas många anledningar till att ett manus blir refuserat och i det här inlägget listar jag några av dem.

Anledningar till att ens manus blir refuserat

Förlaget ger inte ut den sortens litteratur

Det är viktigt att kolla upp ordentligt vilka förlag som ger ut den sortens böcker som liknar det manus du själv har skrivit. Är du osäker på vilka förlag du ska skicka till? Ett tips är att titta i bokhandeln eller på biblioteket och se på vilken hylla din bok skulle passa in rent genre- eller ämnesmässigt. Kolla efter vilka förlag som har gett ut dessa böcker. Titta gärna på flera ställen för att få en så heltäckande bild över möjliga förlag som möjligt. Glöm inte de små förlagen.

manus refuserat
Din målgrupp är för smal

Detta kan vara fallet om du har skrivit ett fackboksmanus, kanske om din specialistkompetens. Förlagen har kommersiella intressen, det går inte att komma ifrån, och de behöver nå sina ekonomiska mål. Och de måste ge ut böcker som har en tillräckligt stor målgrupp. Men om du exempelvis är utbildare, föreläsare, influencer, coach eller liknande känner du säkert din målgrupp väl. Har du kanske ett stort antal följare på sociala medier eller en trogen skara prenumeranter på ett nyhetsbrev? Då når du med all säkerhet ut till din målgrupp bäst genom dina egna kanaler. I det här fallet kanske faktiskt inte utgivning på förlag är det bästa alternativet. Här kan egenutgivning vara ett minst lika klockrent tillvägagångssätt.

Ditt manus är för likt en redan utgiven bok

Ett förlag vill ha en variation bland sina titlar. Kanske har en bok inom samma ämne, tema eller med liknande handling som din, nyligen givits ut av förlaget. Det kan också göra att manuset blir refuserat.

Hur går man vidare?

Men om ens manus faktiskt håller för låg kvalitet och du inte vet vad som håller måttet och inte? Du kanske har fått en standardrefusering utan någon tydlig motivering till det? Hur går man vidare med sitt manus då? Ett sätt kan vara att anlita en lektör som på djupet läser ditt manus och ger återkoppling på det som fungerar bra och vad som kan utvecklas. Då får du konkreta förslag och en handlingsplan över hur du kan jobba vidare med manuset. Du får sällan möjlighet att föra en dialog med förlaget som refuserat, till skillnad från en lektör som du ofta har möjlighet att bolla med. Även om lektören aldrig kan vara helt säker på vad förlaget tyckte, kan hen göra en professionell läsning och ge sina synpunkter.

Lycka till med ditt manus!

Skriva och ge ut sin bok – hur gör man?

Skriva och ge ut sin bok – hur gör man?

Att skriva och ge ut sin bok är mångas dröm, men hur går man till väga? Var börjar man? Vad finns det för olika alternativ för att förvandla sitt manus till en bok? I den här artikeln kommer jag att bena ut de tre vanligaste sätten för hur man får ut sin bok på marknaden. Jag kommer att redogöra för skillnaderna mellan bokutgivning på traditionellt förlag, hybridförlag och egenutgivning. Vilka är för- respektive nackdelarna med de olika sätten?

Men först backar vi bandet en smula. En förutsättning för att du faktiskt ska bli utgiven är att du har något att ge ut – ett färdigt bokmanus med en hållbar idé. Självklart, eller hur? Men med det menar jag att om du skriver skönlitterärt är den generella regeln att du måste ha ett färdigt råmanus att lämna in. Du kan alltså inte förvänta dig att bli antagen på bara en idé eller en synopsis. Ett förlag behöver ha ett färdigt råmanus, med en början, mitten och ett slut att ta ställning till. Råmanus brukar man kalla en text som inte är proffsbearbetad, redaktörsläst och korrat. Även om din idé är hur bra som helst, så är det just bara en idé tills den är genomförd. Så skriv klart först och gör manuset så bra du bara kan, innan du skickar till förlagen, om det är den vägen du planerar att gå.

När det gäller fackmanus kan man, rent teoretiskt, bli antagen på ett synopsis. Men då gäller det att din idé är tillräckligt unik eller att du på något annat sätt sticker ut (exv genom att vara en offentlig person känd för något särskilt) så att ett förlag vill satsa. Men nu har jag gått händelserna i förväg.

Läs mer om synopsis för skönlitteratur och synopsis för facklitteratur.

skriva och ge ut sin bok

Utgivning på traditionellt förlag

Ett traditionellt bokförlag, vad menar jag med det? Jo, det är de förlag som tar hand om och bekostar hela produktionen, distributionen och marknadsföringen. Det betyder att man för att få bli utgiven behöver komma igenom nålsögat och bli antagen. Dealen är att de får ge ut din text, de tar hela risken och gör (i princip) hela jobbet. Hit räknar vi såklart de stora drakarna såsom Bonniers och Norstedts men det finns givetvis en hel mängd mellanstora och små traditionella förlag också.

Du som författare tar inga inga ekonomiska risker och det kan upplevas som mycket tryggt att ha ett förlag i ryggen för att ha någon att bolla med. Att komma igenom det där nålsögat kan också ses som en kvalitetsstämpel – en garant för att ens manus är professionellt ”godkänt” och värt att investeras i. Det betyder såklart mycket att ha ett etablerat bokförlag i ryggen som tror på din bok lika mycket som du gör.

Hur många debutanter antas till förlagen?

Och hur stort (eller litet) är det där nålsögat då? Tja, 2009 fick Bonniers in omkring 300 spontanmanus (debutanter) och endast sex stycken ledde till utgivning. Så det handlar i runda slängar om bara någon promille som får chansen på det sättet.

Ersättning till författaren betalas i de allra flesta fall ut i form av royalty, vilket är en procentuell andel av förlagets pris till bokhandeln (s.k. f-pris). Svenska författarförbundet rekommenderar att den andelen ska vara 24 %, enligt Tidningen Skriva 2/2012. Förlaget tar, av förklarliga skäl, sin beskärda del av kakan för att täcka sina omkostnader.

Läs mer om hur man skriver följebrev här.

Finns det nackdelar med traditionell utgivning?

Det finns många fördelar med att bli utgiven på ett traditionellt bokförlag och många skulle nog säga att det positiva överväger. Men det finns några eventuella nackdelar:

  • Det finns fler ”kockar i soppan” och därmed fler som vill ha något att säga till om. Förläggare, redaktör, korrekturläsare, formgivare, marknadsförare … Det är många som ska säga sitt. Har du svårt för att andra ska bestämma över din baby kan det eventuellt upplevas som en nackdel.
  • Processen från råmanus till färdig bok tar i regel längre tid än om man tar hand om allting själv. På förlagen finns en viss turordning av böcker, men om du projektleder allt själv så blir det givetvis kortare ledtider.

Utgivning på hybridförlag

Ett hybridförlag är enkelt uttryckt en hybrid mellan traditionellt förlag och egenutgivning. Det innebär att det finns ett antagningsförfarande, det vill säga manuset måste ha kvalitet för att ges ut (efter redaktörsbearbetning). Däremot är nålsögat inte lika litet eftersom författaren är med och finansierar utgivningen. Förlaget tar därmed inte lika stora ekonomiska risker. Författaren har fortfarande ett bokförlag i ryggen som tillhandahåller, eller ger förslag på, professionella resurser i form av frilansredaktörer, korrekturläsare och formgivare. Det betyder att du kan låta förlaget leda hela utgivningsprocessen och inte behöver sätta dig in i det tekniska själv. Du har bollplank, projektledare, marknadsförare och liknande.

Ersättningsmodellen hos olika hybridförlag varierar. Fördelarna är att när investeringskostnaden väl är betald är royaltyn i regel högre och författaren får en betydligt större del av kakan.

Finns det nackdelar med hybridförlag!

  • Det kräver ett visst kapital av författaren att själv gå in och investera i sin utgivning.
  • Det blir i regel tuffare att gå plus på sitt författarskap i och med att utgivningen kostar en slant. Men säljer boken bra så …
skriva och ge ut sin bok

Egenutgivning – att skriva och ge ut sin bok på eget förlag

Ett tredje alternativ är att satsa på egenutgivning, det vill säga att ge ut på eget förlag. För att ge ut sin bok själv krävs att man har eget företag, men det räcker med enskild firma vilket är lätt att starta upp.

Att ge ut sin egen bok innebär att du tar hand om hela utgivningsprocessen på egen hand. Du kan givetvis också ta hjälp av en professionell projektledare. Att ge ut sin bok på egen hand ger dig som författare benkoll och kontroll på hela utgivningen. Du bestämmer helt själv och behöver inte ta hänsyn till andras önskemål. Därmed inte sagt att man inte bör lyssna på andra. Och du behöver faktiskt ta hjälp av yrkeskunniga personer, såsom redaktör, formgivare och korrekturläsare, som kan hjälpa till att vässa manuset och paketera det till en estetiskt tilltalande produkt. Att göra alla de här delarna själv är ingenting jag rekommenderar – åtminstone om du vill nå ut till en större publik. Är det en bok som bara ska nå de allra närmaste är det en annan femma.

Finns det nackdelar med egenutgivning?

  • Det tar tid och kraft att sätta sig in i hur man ger ut en bok, hitta duktiga frilansare och tryckeri.
  • Boken får inte samma kvalitetsstämpel som en förlagsutgiven bok. Du måste göra all marknadsföring och införsäljning till bokhandlar och liknande själv.
  • Författaren själv tar hela den ekonomiska risken – och förtjänsten, om det går bra för boken.

Men visst finns det framgångssagor med egenutgivare. Emelie Schepp till exempel gav 2013 ut sin debutbok på eget förlag och med sina 40 000 egenhändigt sålda ex sägs hon vara Sveriges mest framgångsrika egenutgivare. Dessutom blev hon genom den boken upptäckt och upplockad av ett stort förlag. En solskenshistoria men visst går det att lyckas!

Så det finns några alternativ när man vill skriva och ge ut sin bok. Möjligheterna är många i dag i och med den tekniska utvecklingen, om man kan tänka sig att gå lite utanför de traditionella ramarna.

Behöver du hjälp med att ge ut din egen bok? Kontakta mig och berätta om din bokidé!

Läs fler inlägg om hur du ger ut din bok:
Ge ut sin bok på egen hand: en introduktion
”Min föreställning om egenutgivare har förändrats längs vägen”

Skriva följebrev – hur du pitchar din bok

Skriva följebrev – hur du pitchar din bok

Att beskriva sin bok tycker många är svårt. Att göra det för någon som du vill ska bli så intresserad att hen ska vilja ge ut din bok kan tyckas stört omöjligt. Att skriva följebrev handlar om att pitcha din bok för att försöka få förlaget att vilja kasta sig över ditt manus.

följebrev pitch

Vad ska följebrevet innehålla?

Ett följebrev ska väcka intresse, både för dig som författare och ditt manus. Vem är du? Vad om dig är relevant att berätta? Din yrkesbakgrund, din familjesituation eller ditt brinnande intresse för ämnet i fråga? Välj med omsorg.

Nästa punkt är att berätta om ditt manus. Ett tips är att svara på de gamla hederliga journalistfrågorna: Vad, när, var, vem och varför? (Hur är troligtvis överflödigt här). Förlaget vill veta vad det är för typ av bok (genre o s v), när det utspelar sig (historisk tid, nutid, framtid), var den utspelar sig (på Manhattan, i Umeå), vem handlar boken om och något om hens drivkraft eller önskan. Slutligen kan det vara relevant att skriva något om varför du har skrivit boken (för att lära ut någonting, för att inspirera eller helt enkelt för att underhålla).

Konkurrenter och unicitet

För att fortsätta vidare på vem du är – kan du visa att du har något unikt med din bok? Kanske har du ett nytt grepp på en gammal genre? Var noga med att visa vad det är som gör att din bok ligger rätt i tiden. Du kan också göra tvärtom och likna dig med en känd författare för att förklara vad du har för stil. Är huvudkaraktären Sveriges svar på Bridget Jones eller är det en thriller i Kvinnan på tåget-anda? Så länge du gör det med glimten i ögat och lite klädsam ödmjukhet kan det vara ett sätt att väcka nyfikenhet.

Slutligen

Visa att du har ett starkt engagemang och en passion för ditt ämne och din bok. Låt det lysa igenom på ett naturligt sätt.
Klyschornas klyscha, men inte desto mindre sant: Var dig själv, gör dig inte till på ett konstlat sätt.
Skriv kort – max en A4 brukar vara rådet från de flesta förlag.
Visa att du har gjort din hemläxa och skicka till förlag som ger ut sådana böcker som din och anpassa brevet efter varje förlag. Inga massmail!

Någon som verkligen kan konsten att skriva följebrev är Jonas Jonasson. Här kan du läsa hans brev i sin helhet för sin Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann och som fick Piratförlaget att nappa.

Läs Jonas Jonassons följebrev

Det finns inget självklart recept på hur ett bra följebrev är utformat, men personlighet är alltid bra. En som lyckades förmedla alla viktiga delar med en stor portion personlighet och humor är Jonas Jonasson. Här är följebrevet i sin helhet, som han skickade till Piratförlaget, tillsammans med manuset till Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann:

Jag heter Jonas Jonasson  och jag bifogar härmed mitt manus till roman för påseende. Fast egentligen heter jag inte Jonas utan Pär-Ola, men det går inte att heta det jag heter där jag bor, i italiensktalande delen av Schweiz. Så det blev Jonas i stället, efter far. Jonas Jonassons låter dessutom bättre nu när jag ska bli bästsäljarförfattare…
Jag har en bakgrund som reporter på Smålandsposten; reporter, redigerare och mellanchef på Expressen; egen mediekonsult i Polen och Baltikum för Bonniers räkning; samt producent och konsult för bland andra TV4, via OTW Media AB som jag delägde. I tillägg till det studerade jag en gång i tiden svenska och spanska på Göteborgs universitet.
Och nu tänkte jag att jag skulle bli författare, kanske i samarbete med er?
Det bästa med alltihop är manuset som sådant (om ni frågar mig, fast det gör ni nog inte). En Paasilinna-Forest Gump-inspirerad skröna, med enstaka inslag av Den tappre soldaten Svejk och Röde orm. Det är vårdat skrivet, kul, absurt, högst omoraliskt och kul igen. Visst har jag en och annan djupare tanke med det jag skrivit, men i första hand är det en kommersiell produkt avsedd att förnöja.
Det är det bästa med alltihop. Det näst bästa är att jag har många liknande historier som helst i huvudet om ni – som jag – skulle tycka om den första.
Det tredje bästa ska jag inte trötta er med nu. Först får ni läsa och i bästa fall höra av er. 

Från Konsten att skriva en bästsäljare (Lagerwall & Wennersten, 2011).

Hur det gick med det här följebrevet vet vi. Piratförlaget blev förtjusta, manuset blev antaget och Jonasson är den bästsäljaren han föresatt sig att bli. Resten är historia som man säger.

Fler artiklar om följebrev:
Skriva följebrev – hur du pitchar din bok

Redaktörens roll

Redaktörens roll

 

redaktörens rollFör ett tag sedan skrev jag ett inlägg om vad en lektör gör och nu tänkte jag gå vidare till vilken redaktörens roll är för ett manus. Antingen är det redaktören på ett förlag eller så kan man anlita en frilansredaktör om man exempelvis vill ge ut sin bok på egen hand eller för att vässa det ytterligare innan man skickar det till förlag. Redaktörens roll är inte densamma som korrekturläsarens och vad en korrekturläsare gör går jag in på mer i ett annat inlägg.

Vad gör en redaktör?

Ofta får jag förfrågningar från privatkunder om korrekturläsning av deras färdigskrivna manus, och det visar sig ofta att man hoppat över ett viktigt steg – redigeringen. Bara för att man har fått ihop sin story behöver det inte betyda att det är färdigt. Har man inte gått igenom det några redigeringsvändor törs jag lova att det inte är färdigt. Och även om man själv redigerar efter bästa förmåga, är det inte dumt att låta en redaktör gå igenom det.

Det redaktören gör är en fortsättning på lektörens jobb kan man säga. Hen ser över strukturen och ger förslag på ändringar och ser där det kan behövas förtydligas eller utvecklas. Använder sig författaren av några favorituttryck eller slitna klyschor? Behöver några scener eller tankegångar utvecklas ytterligare eller är författaren tvärtom övertydlig och behöver stryka ned? Eventuella logiska luckor ska fyllas igen och kanske hela stycken ska flyttas. Hur fungerar karaktärerna? Allt sådant och lite till går redaktören igenom  i manuset för att det ska bli så bra som det någonsin kan bli. Texten är naturligtvis fortfarande författarens och det är självklart bara förslag. Men det är oftast bra att ta hjälp av en redaktör som ser på texten utifrån med proffsögon. Hur duktig man än är på att skriva och bygga historier, karaktärer och dramaturgi, så är det omöjligt att se på sin text med objektiva ögon. Dessutom blir man hemmablind och ser inte sina missar. Det kan också vara väldigt skönt att lämna över manuset till någon annan när man själv är så trött på det så att man vill kräkas . Att då få feedback av någon som kommer med konkreta förslag är ovärderligt.

Det är inte ovanligt att det blir några vändor med redaktören, men det är ofta nödvändigt för att alla frågetecken ska rätas ut. Får man sin bok utgiven på ett etablerat förlag ingår alltid redaktörsarbete.

Att skriva om funktionsnedsättning och deckare för barn

Att skriva om funktionsnedsättning och deckare för barn

Idag gästas bloggen av Vanja Persson, författare och förläggare på Magic Wonders:

Vanja PerssonBöckerna om Liam startade som en skrivuppgift när jag gick på Mittuniversitetets Kreativt skrivande för barn och ungdom. Uppgiften var att vi skulle skriva en deckare för barn och jag som visserligen tycker om att läsa deckare blev helt nollställd. Hur skriver man en deckare så att den faktiskt blir spännande och med barn som målgrupp dessutom? Jag sköt upp skrivuppgiften så länge jag bara kunde, men till slut var jag tvungen att skriva om jag skulle hinna få in uppgiften i tid. Eftersom det var en solig vårdag satt jag ute i min lilla trädgård och försökte skriva, men inspirationen ville sig inte riktigt så istället pysslade jag på i trädgården. Av någon anledning blir jag ofta inspirerad av miljön runt omkring – växter, träd, vatten och liknande. Så även den här gången, fast på ett väldigt konkret sätt. När jag pysslade på i trädgården upptäckte jag nämligen att min nyplanterade rabarber hade försvunnit, kvar var bara ett hål i marken där plantan varit. Och vips hade jag fått inspiration till en deckarhistoria där min fiktiva granne Liam löser det mysterium som aldrig fick någon förklaring i det verkliga livet.

Från början var det inte självklart att Liam skulle använda rullstol, däremot funderade jag över om det gick att göra något speciellt med bilderna så att text och bild tillsammans gör att berättelsen blir något mer än vad som finns i texten. Eftersom jag just då jobbade extra på Stockholms Handikappidrottsförbund kom jag snabbt på idén att jag ville att Liam skulle ha någon form av funktionsnedsättning som inte påverkar hans förmåga att lösa mysterier. Barn (och vuxna) med funktionsnedsättningar blir ofta bedömda efter sin funktionsnedsättning i första hand och vilka de faktiskt är i andra hand och jag ville att min Liam skulle få vara sig själv. Ett nyfiket barn som löser vardagsmysterier i sin omgivning, inte ”bara” ett barn i rullstol. Rullstolen har ingen stor roll, den råkar bara vara till hjälp för honom att ta sig fram eftersom han inte kan gå.

magic-wonders-morfars-tofflor-plano_webb (1)Den nyutgivna uppföljaren Morfars tofflor har egentligen en tydligare koppling till handikappidrotten. Bokens morfar verkliga förlaga är en mångårig medarbetare på handikappidrotten som vid ett av mina besök där faktiskt blivit av med sina tofflor. Precis som i boken trodde han (och tror fortfarande) att det är kollegan Peter som tagit dem. I boken lyckas Liam lösa det mysterium som i verkligheten fortfarande är olöst…