Fackbokens byggstenar

Fackbokens byggstenar

fackbokens byggstenar

Har du bestämt dig för att du vill skriva en fackbok men vet inte riktigt hur du ska komma igång eller hur man gör? Vilka är fackbokens byggstenar? I det här inlägget listar jag de viktigaste delarna som en fackbok består av. Det är också dessa byggstenar jag i huvudsak utgår ifrån när jag lektörsläser fackboksmanus.

fackbokens byggstenar

Ämnet

Först och främst är det ämnet för din bok – vad är det du vill skriva om? Det kan ju tyckas självklart, men det är en hel del som du behöver ta ställning till vad gäller ämnet. Hur ska du avgränsa dig, till exempel? Var inte rädd för att nischa dig och skriva om ett förhållandevis smalt ämne. Tänk gärna vinkel, som man pratar om inom journalistiken. Vem du som författare är spelar också roll, det vill säga vilken ingång du har till ämnet eller vilken tes du vill driva.

[…] du kan inte skriva för alla, för då skriver du för ingen.

Syfte

Vikten av att ha ett klart och tydligt syfte med sin bok kan inte nog understrykas. Syftet är ditt varför. Varför ska någon läsa din bok och vad vill du uppnå med den? Varför vill du skriva om just det här ämnet, vad kan du tillföra? Boken kan bli väldigt olika beroende på om syftet är att underhålla, utbilda eller informera. Det här kan du behöva återkomma till flera gånger under tidens gång. Ha det gärna uppskrivet någonstans lättillgängligt vid din skrivplats så att du ser det och påminns. Det hjälper dig att hålla kursen och inte fladdra iväg i associationer.

Målgrupp

Du har garanterat hört det förut; du kan inte skriva för alla för då skriver du för ingen. Tänk noga igenom vilka du helst vill nå och ringa in den målgruppen. Sedan finns det inget som säger att du inte kommer nå ut till människor utanför den primära målgruppen, men se det i så fall som en bonus. En tydligt definierad målgrupp (exv kvinnor i en speciell yrkesgrupp, pappor i ett visst åldersspann, personer med en specifik utbildningsbakgrund o s v) gör att det är lättare att få människor att känna sig träffade och ta till sig av det du vill nå ut med. Ha gärna en uppdiktad person (en så kallad persona) i åtanke när du skriver och tänk dig att du skriver direkt till hen.

Marknadsmässighet

Fyller din tänkta bok något hål på marknaden? Ligger ämnet/vinkeln rätt i tiden? Ja, det här kan väl vara något av det svåraste när det gäller böcker, och kanske särskilt fackböcker. Här finns det givetvis inga klara svar, för vem vet egentligen vilken bok som säljer? Det är liksom hela knäckfrågan inom förlagsbranschen. Men man kan i alla fall försöka definiera för sig själv vilken lucka man vill fylla och i vilken mån det finns en marknad för ämnet. Kanske har du redan en egen marknad som föreläsare, utbildare eller coach till exempel?

Struktur

En annan mycket viktig del av fackbokens byggstenar är manusets struktur och disposition. I korthet gäller det att hålla en röd tråd så att texten blir lättöverskådlig och tydlig. Använd dig av rubriker och även av olika rubriknivåer som leder läsaren genom texten. Bristen på rubriker kan vara en av de vanligaste felen jag ser när jag läser fackboksmanus. Se till att få ned alla nyckelord, begrepp och rubriker och gör gärna ett synopsis för att veta vad du vill ha med i din bok. Börja sedan att skriva, ordningsföljden kan man laborera med efter hand.

Språk och stil

Ett välarbetat språk är självklart alltid viktigt, vilken typ av bok du än skriver. Det som skiljer sig mellan skön- och facklitteratur kan grovt sägas vara graden av gestaltning. Stilen i en fackbok bör generellt sett vara enklare och rakt på sak än i en prosatext där du kan vara mer fri. Anpassa språk och stil utifrån ämnet och målgruppen, men också utifrån vem du som författare är. Hur vill du uppfattas? Vetenskaplig och korrekt eller humoristisk och lättsam – eller en blandning mellan de båda? Språket får gärna vara skojigt, om det passar formen i övrigt, men ett litet varningens finger kan vara på sin plats. Tänk på att det kan vara en fin linje till vad som är överstyr. Du vill ju inte skrämma bort läsare som inte gillar/förstår din humor. Det viktigaste är att du når fram till läsaren på det sätt du vill. Språket ska inte stå i vägen för budskapet.

Lycka till!

Behöver du hjälp med att få ihop alla delarna till ett sammanhängande manus? Kontakta mig gärna för lektörsläsning eller skrivcoachning.

Följ mig på Instagram för korta skrivtips och skrivövningar!

Om NaNoWriMo och att sätta mål

Om NaNoWriMo och att sätta mål

November är slut och därmed också NaNoWriMo – National Novel Writing Month. Jag bestämde mig för att delta för första gången, men på mitt sätt. Jag skrev på mitt fackboksprojekt istället och tänkte att jag skulle sammanfatta mina slutsatser i det här inlägget.

Vad är NaNoWriMo?

NaNoWriMo är alltså ett slags skrivtävling där man ska skriva ett första utkast på 50 000 ord till en ny roman på 30 dagar. Istället för ett romanutkast valde jag att skriva utkastet till ett fackboksmanus jag bara precis hade börjat fundera på och planera, så det blev mitt projekt. Jag såg det helt enkelt som en skrivutmaning för mig själv där mitt mål blev att skriva lite varje dag under november månad, oavsett om det skulle resultera i 50 000 ord eller inte. November månad är ju för övrigt perfekt för att göra en sådan här utmaning. Årets kanske tråkigaste månad, i år kryddat med pandemi, social isolering och lite extra gott om tid?

nanowrimo om att sätta mål

Vilka lärdomar drar jag av NaNoWriMo?

I ärlighetens namn hade jag kunnat kalla min utmaning för vad som helst, men nu hakade jag på NaNoWriMo bara för att det redan är ett etablerat begrepp i skrivvärlden. Själva grejen med utmaningen var just att jag satte upp ett mål för mig själv som var SMART, det vill säga:

Specifikt: Att skriva ett första utkast på ett (i stort sett) nytt projekt.

Mätbart: Allt från ett par meningar till en och en halv sida nyproducerad text. Bara ny text – inte gå tillbaka och redigera det jag skrivit dagen innan. Mycket viktigt!

Accepterat: Ämnet känns väldigt angeläget för mig vilket gjorde att jag prioriterade upp skrivprojektet före slö-gluttande på tv-serier eller sociala medier.

Realistiskt: Att skriva lite (eller mycket) varje dag under en månads tid var verkligen realistiskt, även för någon som har en hektisk vardag.

Tidsbundet: En begränsad tid på 30 dagar var perfekt för mig. Inga oceaner av tid, men ändå tillräckligt för att känna att det kan hinna bli något.

Så hur gick det då?

Nej, det blev inga 50 000 ord skrivna och jag lyckades inte skriva riktigt varje dag. En helg hade vi besök och då prioriterade jag det istället och någon annan dag gick bort på grund av trytande ork. Men resultatet blev ändå drygt 17 000 ord och jag är jättenöjd! Hade jag inte satt upp målet för mig själv hade det kanske (antagligen) inte blivit skrivet en rad.
Jag skrev om allting jag hade tänkt och fyllde de rubriker jag planerat så jag nådde ändå mitt mål. Jag vet om att texten innehåller mycket upprepningar, riktigt dåligt språk på sina håll och saker jag inte ens vill behålla. Men det är en råtext och något som går att bearbeta, utveckla och förbättra. Det var ju ”bara” det som var mitt mål.

Nu ska texten få ligga till sig lite över jul och nyår, till minst januari-februari i alla fall. Sedan kanske jag kör en ny skrivutmaningsmånad, men med redigering istället. 31 dagar redigering i mars kanske?

Läs mer om hur du sätter SMARTa mål för ditt skrivande.

Checklista: Så här är gången för ditt manus 

Checklista: Så här är gången för ditt manus 

Har du koll på gången för ditt manus? Vad ska du göra när du har skrivit klart? Vilken väg är lämplig och var börjar man? Här är en checklista över vilken väg man kan gå när man har skrivit en bok som man vill försöka få utgiven.

Många är medvetna om att det är en bit att gå från råmanus till färdig bok i handen, men hur lång bit är det och vilka steg finns?

När man har skrivit klart sitt första utkast – är det bara att skicka iväg till förlag sedan då och hoppas på tur? Det kan du förstås göra, men om du vill vara ännu mer grundlig i ditt arbete, alternativt är osäker på hur väl ditt manus håller, är det här ett vanligt tillvägagångssätt:

Gången för ditt manus

Gången för ditt manus

Man kan säga att gången för ditt manus kan se ut så här i generella drag.

Innan man skickar till förlag:

1. testläsning
2. lektörsläsning
3. manusutveckling/skrivcoaching

I utgivningsprocessen:

4. redigering 
5. korrekturläsning

Vilka utgivningsalternativ det finns har jag skrivit om här

Vad är en testläsare? 

En testläsare är en person som läser och ger återkoppling på ditt manus, men utan att ta betalt. En textintresserad person helt enkelt som kan tjäna som ett första möte med läsare och ge dig värdefulla kommentarer på vad som funkar och inte. Det är inte ovanligt att två skrivande personer byter manus för att hjälpa varandra. Annars kanske en bokintresserad vän eller släkting vill ställa upp. På Facebook finns det också en grupp där man kan söka testläsare.

Tänk på det här om du anlitar testläsare

Fundera ut redan innan du lämnar manuset till testläsare om det är något du vill ha särskild återkoppling kring. Vet du om att ett speciellt kapitel är snårigt eller att du har svårt med trovärdigheten hos en karaktär, ställ direkta frågor om det. Hur upplever du karaktär X? Vad tycker du om händelse Y? Det är också en bra grej att fråga testläsaren om det finns ställen där hen tycker att det är tråkigt, men också var det är spännande/roligt/läskigt/berörande/romantiskt beroende på vilken känsla du vill få fram hos läsaren.

Lektören – en professionell läsare

En lektör är en professionell läsare som ger djupgående och konstruktiv återkoppling på ditt manus för att se hur väl det håller. Återkopplingen ges i ett skriftligt lektörsutlåtande och brukar innehålla kommentarer om bl a story, struktur, röd tråd, karaktärer, gestaltning, språk och stil, tempo, miljö/sceneri, dramaturgi … Det är helt enkelt en genomgång av manusets byggstenar, förtjänster och utvecklingsmöjligheter. Lektören uppmärksammar författaren på brister och ger konkreta förslag på lösningar. Till skillnad från testläsaren har lektören professionell erfarenhet och kunskap om manusutveckling och hur man ger textkritik. Lektör är ingen skyddad titel, men de flesta är utbildade inom förlagskunskap, litteratur, språk eller liknande.

Tänk på det här när du anlitar lektör

Gör lite research innan du anlitar lektör. Vilken typ av manus gillar hen själv att läsa och/eller har kunskap och intresse kring? Ta reda på hur lektören jobbar, det kan finnas olika arbetssätt och därmed olika prislappar. En professionell lektör bör givetvis ge exempel på vad som fungerar väl men också ge ärlig och konstruktiv feedback samt förslag på lösningar. Säkerställ att du kommer få konkreta förslag på vad du kan jobba med för att förbättra manuset på djupet. En lektör som bara bekräftar dig och ditt manus och/eller påtalar korrfel är bortkastade pengar.

Manusutveckling och skrivcoachning

Efter exempelvis en lektörsläsning kan det hända att man får ganska mycket återkoppling om omfattande förändringar, vilket kan vara svårt att ta tag i helt på egen hand. Ett sätt att få hjälp är att vända sig till en manusutvecklare alternativt skrivcoach. En sådan tjänst kan se lite olika ut, men brukar generellt kunna skräddarsys efter behov och innebära att författaren får mer kontinuerlig hjälp och stöttning i skrivprocessen under en längre period. 

Vad gör en redaktör?

Oavsett om du blir utgiven på förlag eller om du ger ut boken själv behöver du en redaktör. Redaktören gör dig uppmärksam på språkliga fadäser såsom upprepningar, märkliga formuleringar och inkonsekvenser, men också om något i historien haltar: röd tråd, logik, dramaturgi och liknande. Redaktörens jobb påminner om det lektören gör men på ett mer detaljerat och långsiktigt sätt. Manuset behöver ofta gå igenom några redaktörsvändor innan det går vidare till korrektur.

Läs mer om redaktörens roll.

Korrekturläsning

Den sista språkliga instansen är korrekturläsningen – den kommer allra sist i textkedjan. Då bör det inte finnas några innehållsliga fel kvar, utan korrekturläsaren fokuserar enbart på grammatik, stavning, skiljetecken, avstavning och liknande. Spara alltid korrekturläsningen till sist – det är inte lönt att korra ett manus som exempelvis inte är färdigredigerat. 

Hur blir manuset till bok, då? 

Här ovan tar jag bara upp själva bearbetningsprocessen med skrivandet, men för att göra manuset till en bok behöver det sättas eller brytas. Det betyder att omvandla och textmassan från ordbehandlingsprogrammet till layoutade boksidor för att få en inlaga. Det görs bäst i InDesign. Tillsammans med ett formgivet bokomslag skickas det sedan till tryckeri –> därefter får du en färdig bok i handen!

(mer…)

Lilla språkskolan: Tre punkter – ellips

Tre punkter – eller ellips som det också kallas – används när en mening eller dialog avbryts mitt i någonting. Något har utelämnats och ersatts med tre punkter. Det har kanske de flesta koll på? Något jag märker är att inte alla har stenkoll på när och om man ska ha mellanslag efter punkterna. Så hur ligger det till då?

  • När ett ord avbryts mitt i ska det inte vara mellanslag efter ellipsen. ”Om du inte går härifr…”
  • När en mening blir avbruten eller hängandes i luften ska det däremot vara mellanslag före de tre punkterna. ”Gå härifrån, annars …”

Om meningen fortsätter efter ellipsen ska det vara liten bokstav. Följer däremot en ny mening ska det vara stor bokstav.

Exempel: ”Jag skulle inte …”, sa Anna men fullföljde inte meningen.
”Vad i hela …?” Mia flyttade sig snabbt bort från fönstret.

Och det är alltid tre punkter – inte två och inte fyra, som man också märker ibland. Tre, varken mer eller mindre …

Här är en rolig artikel om prickar som smittar.

Vill du läsa fler inlägg från Lilla språkskolan?

Om förkortningar
Om klarspråk
Om avstavning