Fem misstag många gör när de skriver fackbok – och hur du undviker dem

Fem misstag många gör när de skriver fackbok – och hur du undviker dem

Jag arbetar ofta med fackboksmanus, som redaktör eller lektör, och det finns några återkommande problem som jag ser i många manus. Vissa återkommer oftare än andra, men här har jag kokat ned det till 5 misstag många gör när de skriver fackbok.

Problem #1: Innehållet i manuset känns spretigt.

Lösning: Begränsa ditt ämne. Ju mer du begränsar dig desto mer tydlig blir boken och därmed blir den lättare att hitta för din målgrupp. Det kan vara frestande att vilja få med så mycket som möjligt men välj ditt ämne med omsorg. Om du exempelvis vill skriva om hälsa och träning försök i möjligaste mån att nischa in dig på en särskild träningsform, exempelvis yoga, istället för att försöka täcka flera.

Problem #2: Innehållet har ingen tydlig röd tråd och fokuserar på många närliggande saker samtidigt.

Lösning: Formulera ditt syfte. Det här hänger intimt ihop med föregående punkt. När ämnet är satt är det dags att formulera sitt syfte. Vad vill du säga med din bok? Varför vill du säga det? Att ha ett tydligt formulerat syfte hjälper dig att hålla en genomgående röd tråd i manuset. Skriv ned syftet någonstans i inledningen eller bakgrunden till boken. Det ger också läsaren rätt förväntningar på boken. Ett otydligt syfte ger ett otydligt innehåll.

fackbok

Problem #3: Texten känns kompakt och är svårnavigerad.

Lösning: Lägg tid på rubriksättning. För att få en tydlig struktur och överblick för läsaren är det viktigt med rubriker och indelning i stycken. Syftet med rubriker är både att de ska vara intresseväckande, spegla innehållet och göra det lättare för läsaren att navigera i texten. Så istället för att skriva en rubrik som heter ”Exempel 1” så är det mycket mer effektivt och läsvänligt att skriva vad exemplet handlar om, till exempel ”Bättre sömnrutiner” eller vad det nu kan handla om. Rubriker gör också att brödtexten lättas upp vilket ytterligare bidrar till läsvänligheten. Förutom namnen på rubrikerna är det också viktigt att hålla koll på rubriknivåerna, det vill säga vilka rubriker som bör ha underrubriker.

Problem #4: Språket rimmar inte med innehållet.

Lösning: Hitta ditt tilltal som avsändare. Hur ska din ton vara? Lättsam eller allvarlig? Ska du skriva i jag-form eller ur ett allmänt perspektiv? Tonen är inte helt oviktig då den säger en hel del om dig som författare. En lättsam och/eller humoristisk ton kan vara frestande ibland, men se upp så att det inte ”slår över” och blir raljerande – det kan få helt motsatt effekt alternativt kan det få dig att låta oseriös. På samma sätt kan en alltför allvarlig eller akademisk approach i förhållande till ditt ämne i värsta fall få dig att låta torr och tråkig. Prova dig fram till något som känns naturligt utifrån ditt ämne och din personlighet och var inte rädd för att låta någon i din närhet läsa och komma med input.

Problem #5: Texten slutar i ett ingenting och/eller väldigt abrupt.

Lösning: Var medveten om hur du vill lämna läsaren. Glöm inte bort slutet. Var noga med att knyta ihop säcken och guida läsaren hela vägen in i mål. Sammanfatta dina resultat, resonemang eller insikter och visa att du är med läsaren ända in i slutet. Med vilken känsla vill du lämna läsaren? Vad vill du att hen ska göra, känna eller veta när boken är utläst? Svara på de eventuella frågor du ställer i början eller sammanfatta dina insikter i en checklista. Lika viktig som inledningen till boken är, lika viktig är avslutningen.

Vad mer kan vara svårt när man skriver fackbok? Vilken är din största utmaning?

Läs fler inlägg om hur man skriver fackbok:

Skrivworkshop: om att skriva fackbok

Att skriva fackbok

Skriva synopsis för fackbok

Skillnaden mellan en förlagslektör och författarlektör

Skillnaden mellan en förlagslektör och författarlektör

Jag har en känsla av att begreppet lektör ibland kan förvirra så i det här inlägget tänkte jag redogöra för skillnaden mellan en förlagslektör och en författarlektör.

Överlag så verkar lektörsrollen vara den minst kända i bokbranschen, redaktörer och korrekturläsare har nog många ett hum om vad de gör, men lektörens roll är lite mer flytande. Kanske har du hört vissa skribenter och författare säga att de har anlitat en lektör, medan ytterligare andra har fått vara med om att deras manus gått vidare till lektör. Hur hänger det ihop?
Man kan säga att det finns två sorters lektörer: förlagslektörer och författarlektörer.

skillnaden mellan en förlagslektör och en författarlektör

Vad är en förlagslektör?

En förlagslektör är, som namnet antyder, en lektör som är kopplat till ett förlag. Manus som en förläggare eller manusgrupp tycker verkar lovande kan gå till en lektör för lite närmare granskning och bedömning om eventuell utgivning. Lektören läser och ger ett omdöme till förlagen om dess styrkor, brister och eventuell potential med en rekommendation om det passar förlagets utgivning eller ej. Även om man får ett ”ja” från en lektör så innebär det såklart inte att det automatiskt leder till utgivning på förlaget. Det är mycket som spelar in såsom tajming, övrig utgivning och liknande och nålsögat är ju tyvärr litet som bekant.

Vad är en författarlektör?

Författarlektören, som jag kallar det, är däremot en person som jobbar direkt med författaren. Om förlagslektören står på förlagets sida så kan man säga att författarlektören står på författarens sida. Att anlita en lektör kostar en liten slant, men å andra sidan får du ett digert utlåtande (jag ger ofta utlåtanden på ca 8-10 sidor) om hur väl ditt manus funkar och vilka förbättringsmöjligheter det finns. Av en författarlektör ska man förvänta sig att få återkoppling kring de olika byggstenarna som en roman består av, såsom exempelvis story, struktur, karaktärer, gestaltning, språk och så vidare. Det är guld värt att få utifrånögon på sitt manus av en proffsläsare och dessutom få både skriftlig respons med konkreta exempel, förslag och kommentarer i manus. Många (som jag själv) erbjuder också personlig kontakt och bollplank efteråt för att följa upp eventuella frågor.

Vad kostar det att anlita lektör?

Som sagt innebär det en kostnad att anlita lektör, priserna varierar från ca 3000 kr och uppåt, och vad den exakta prislappen landar på beror på flera variabler: lektörens erfarenhet, manusets längd, utlåtandets utformning och längd, huruvida lektören gör kommentarer i manuset eller inte, och så vidare. Så ska du anlita en lektör är det en god idé att kolla upp vad du får för pengarna.
Är du inte redo att anlita en lektör än? Börja med att låta en eller flera testläsare läsa det. Byt manus och ge respons på varandras texter.

Läs fler inlägg om lektörens arbete:
Vad gör egentligen en lektör?
7 tips till dig som ska skicka manus till lektör.

Ny workshop om skrivandet som läkande kraft

Ny workshop om skrivandet som läkande kraft

Nu är det dags igen för en workshop om skrivandet som läkande kraft! Vi fick mycket positiv respons från vår förra workshop som vi hade i maj och därför vill vi göra det igen.

workshop om skrivandet som läkande kraft

På den här workshopen får du ägna dig åt eget skrivande om dina upplevelser av sorg och förluster. Du kommer att få en kortare föreläsning och dialog kring processen att sörja, inspiration och övningar om skrivande och insikt i vad forskningen säger om terapeutiskt skrivande. Vi kommer också att göra några meditationsövningar för att du ska kunna slappna av och hitta till dina känslor och din kreativitet.

Forskning visar att skrivande kan ha en positiv inverkan på din hälsa och många upplever att det kan lindra ångest och depression. Denna workshop om skrivandet som läkande kraft leds av mig och Christel Lilja på Ny insikt som jobbar med personling utveckling och självledarskap inom bland annat sorgbearbetning och mindfulness.

Röster från tidigare deltagare:
”Tack för er ödmjukhet och kunskap.”
”En bra mix av teori och fritt skrivande.”
”Tillåtande atmosfär, tyckte om den tydliga, lågmälda formen i ert framförande.”

(mer…)

Lilla skrivskolan: När använder man semikolon?

Semikolon måste vara ett av våra skiljetecken som gör oss mest förvirrade. När använder man semikolon egentligen? Jag tycker själv att det kan vara ganska svårt och det värsta (eller bästa, beroende på hur man ser på saken) är att det till viss del är en smaksak. Semikolon används bl a när punkt är för starkt och komma för svagt avskiljande. Semikolon kan ibland även ersättas av tankstreck eller kolon.

Semikolon mellan meningar

Semikolon används mellan satser, ofta huvudsatser, som har ett nära innehållsligt samband mellan varandra. Ofta förklaras något i den andra satsen och då ersätter semikolonet ord som för, så, och, samt, men, fast och utan. Semikolonet binder alltså ihop satserna.
Exempel: Eva hade högsta betyg i allt; hon kunde välja och vraka bland utbildningarna.

Semikolon som avgränsar kategorier

Semikolon används också när man vill avgränsa kategorier eller grupper i uppräkningar.
Exempel: Jag kontrollerade att jag hade med mig allt inför resan: pass, pengar och biljett; telefon och hörlurar; blocket, pennorna och datorn.
Detsamma gäller när kommatecken redan används inom grupperingarna, exempelvis för att avskilja uppräknade decimaltal.
Exempel: Måtten var 1,4; 5,2; 7,3 och 4,5.

Semikolon ska inte användas i stället för kolon vid uppräkning, exemplifiering eller förklaring.

Vill du läsa fler inlägg från Lilla språkskolan?
Läs mer om kolon här.
Tre punkter – ellips
Om förkortningar
Avstavning

Checklista: Så här är gången för ditt manus 

Checklista: Så här är gången för ditt manus 

Har du koll på gången för ditt manus? Vad ska du göra när du har skrivit klart? Vilken väg är lämplig och var börjar man? Här är en checklista över vilken väg man kan gå när man har skrivit en bok som man vill försöka få utgiven.

Många är medvetna om att det är en bit att gå från råmanus till färdig bok i handen, men hur lång bit är det och vilka steg finns?

När man har skrivit klart sitt första utkast – är det bara att skicka iväg till förlag sedan då och hoppas på tur? Det kan du förstås göra, men om du vill vara ännu mer grundlig i ditt arbete, alternativt är osäker på hur väl ditt manus håller, är det här ett vanligt tillvägagångssätt:

Gången för ditt manus

Gången för ditt manus

Man kan säga att gången för ditt manus kan se ut så här i generella drag.

Innan man skickar till förlag:

1. testläsning
2. lektörsläsning
3. manusutveckling/skrivcoaching

I utgivningsprocessen:

4. redigering 
5. korrekturläsning

Vilka utgivningsalternativ det finns har jag skrivit om här

Vad är en testläsare? 

En testläsare är en person som läser och ger återkoppling på ditt manus, men utan att ta betalt. En textintresserad person helt enkelt som kan tjäna som ett första möte med läsare och ge dig värdefulla kommentarer på vad som funkar och inte. Det är inte ovanligt att två skrivande personer byter manus för att hjälpa varandra. Annars kanske en bokintresserad vän eller släkting vill ställa upp. På Facebook finns det också en grupp där man kan söka testläsare.

Tänk på det här om du anlitar testläsare

Fundera ut redan innan du lämnar manuset till testläsare om det är något du vill ha särskild återkoppling kring. Vet du om att ett speciellt kapitel är snårigt eller att du har svårt med trovärdigheten hos en karaktär, ställ direkta frågor om det. Hur upplever du karaktär X? Vad tycker du om händelse Y? Det är också en bra grej att fråga testläsaren om det finns ställen där hen tycker att det är tråkigt, men också var det är spännande/roligt/läskigt/berörande/romantiskt beroende på vilken känsla du vill få fram hos läsaren.

Lektören – en professionell läsare

En lektör är en professionell läsare som ger djupgående och konstruktiv återkoppling på ditt manus för att se hur väl det håller. Återkopplingen ges i ett skriftligt lektörsutlåtande och brukar innehålla kommentarer om bl a story, struktur, röd tråd, karaktärer, gestaltning, språk och stil, tempo, miljö/sceneri, dramaturgi … Det är helt enkelt en genomgång av manusets byggstenar, förtjänster och utvecklingsmöjligheter. Lektören uppmärksammar författaren på brister och ger konkreta förslag på lösningar. Till skillnad från testläsaren har lektören professionell erfarenhet och kunskap om manusutveckling och hur man ger textkritik. Lektör är ingen skyddad titel, men de flesta är utbildade inom förlagskunskap, litteratur, språk eller liknande.

Tänk på det här när du anlitar lektör

Gör lite research innan du anlitar lektör. Vilken typ av manus gillar hen själv att läsa och/eller har kunskap och intresse kring? Ta reda på hur lektören jobbar, det kan finnas olika arbetssätt och därmed olika prislappar. En professionell lektör bör givetvis ge exempel på vad som fungerar väl men också ge ärlig och konstruktiv feedback samt förslag på lösningar. Säkerställ att du kommer få konkreta förslag på vad du kan jobba med för att förbättra manuset på djupet. En lektör som bara bekräftar dig och ditt manus och/eller påtalar korrfel är bortkastade pengar.

Manusutveckling och skrivcoachning

Efter exempelvis en lektörsläsning kan det hända att man får ganska mycket återkoppling om omfattande förändringar, vilket kan vara svårt att ta tag i helt på egen hand. Ett sätt att få hjälp är att vända sig till en manusutvecklare alternativt skrivcoach. En sådan tjänst kan se lite olika ut, men brukar generellt kunna skräddarsys efter behov och innebära att författaren får mer kontinuerlig hjälp och stöttning i skrivprocessen under en längre period. 

Vad gör en redaktör?

Oavsett om du blir utgiven på förlag eller om du ger ut boken själv behöver du en redaktör. Redaktören gör dig uppmärksam på språkliga fadäser såsom upprepningar, märkliga formuleringar och inkonsekvenser, men också om något i historien haltar: röd tråd, logik, dramaturgi och liknande. Redaktörens jobb påminner om det lektören gör men på ett mer detaljerat och långsiktigt sätt. Manuset behöver ofta gå igenom några redaktörsvändor innan det går vidare till korrektur.

Läs mer om redaktörens roll.

Korrekturläsning

Den sista språkliga instansen är korrekturläsningen – den kommer allra sist i textkedjan. Då bör det inte finnas några innehållsliga fel kvar, utan korrekturläsaren fokuserar enbart på grammatik, stavning, skiljetecken, avstavning och liknande. Spara alltid korrekturläsningen till sist – det är inte lönt att korra ett manus som exempelvis inte är färdigredigerat. 

Hur blir manuset till bok, då? 

Här ovan tar jag bara upp själva bearbetningsprocessen med skrivandet, men för att göra manuset till en bok behöver det sättas eller brytas. Det betyder att omvandla och textmassan från ordbehandlingsprogrammet till layoutade boksidor för att få en inlaga. Det görs bäst i InDesign. Tillsammans med ett formgivet bokomslag skickas det sedan till tryckeri –> därefter får du en färdig bok i handen!

(mer…)

Skriva och ge ut sin bok – hur gör man?

Skriva och ge ut sin bok – hur gör man?

Att skriva och ge ut sin bok är mångas dröm, men hur går man till väga? Var börjar man? Vad finns det för olika alternativ för att förvandla sitt manus till en bok? I den här artikeln kommer jag att bena ut de tre vanligaste sätten för hur man får ut sin bok på marknaden. Jag kommer att redogöra för skillnaderna mellan bokutgivning på traditionellt förlag, hybridförlag och egenutgivning. Vilka är för- respektive nackdelarna med de olika sätten?

Men först backar vi bandet en smula. En förutsättning för att du faktiskt ska bli utgiven är att du har något att ge ut – ett färdigt bokmanus med en hållbar idé. Självklart, eller hur? Men med det menar jag att om du skriver skönlitterärt är den generella regeln att du måste ha ett färdigt råmanus att lämna in. Du kan alltså inte förvänta dig att bli antagen på bara en idé eller en synopsis. Ett förlag behöver ha ett färdigt råmanus, med en början, mitten och ett slut att ta ställning till. Råmanus brukar man kalla en text som inte är proffsbearbetad, redaktörsläst och korrat. Även om din idé är hur bra som helst, så är det just bara en idé tills den är genomförd. Så skriv klart först och gör manuset så bra du bara kan, innan du skickar till förlagen, om det är den vägen du planerar att gå.

När det gäller fackmanus kan man, rent teoretiskt, bli antagen på ett synopsis. Men då gäller det att din idé är tillräckligt unik eller att du på något annat sätt sticker ut (exv genom att vara en offentlig person känd för något särskilt) så att ett förlag vill satsa. Men nu har jag gått händelserna i förväg.

Läs mer om synopsis för skönlitteratur och synopsis för facklitteratur.

skriva och ge ut sin bok

Utgivning på traditionellt förlag

Ett traditionellt bokförlag, vad menar jag med det? Jo, det är de förlag som tar hand om och bekostar hela produktionen, distributionen och marknadsföringen. Det betyder att man för att få bli utgiven behöver komma igenom nålsögat och bli antagen. Dealen är att de får ge ut din text, de tar hela risken och gör (i princip) hela jobbet. Hit räknar vi såklart de stora drakarna såsom Bonniers och Norstedts men det finns givetvis en hel mängd mellanstora och små traditionella förlag också.

Du som författare tar inga inga ekonomiska risker och det kan upplevas som mycket tryggt att ha ett förlag i ryggen för att ha någon att bolla med. Att komma igenom det där nålsögat kan också ses som en kvalitetsstämpel – en garant för att ens manus är professionellt ”godkänt” och värt att investeras i. Det betyder såklart mycket att ha ett etablerat bokförlag i ryggen som tror på din bok lika mycket som du gör.

Hur många debutanter antas till förlagen?

Och hur stort (eller litet) är det där nålsögat då? Tja, 2009 fick Bonniers in omkring 300 spontanmanus (debutanter) och endast sex stycken ledde till utgivning. Så det handlar i runda slängar om bara någon promille som får chansen på det sättet.

Ersättning till författaren betalas i de allra flesta fall ut i form av royalty, vilket är en procentuell andel av förlagets pris till bokhandeln (s.k. f-pris). Svenska författarförbundet rekommenderar att den andelen ska vara 24 %, enligt Tidningen Skriva 2/2012. Förlaget tar, av förklarliga skäl, sin beskärda del av kakan för att täcka sina omkostnader.

Läs mer om hur man skriver följebrev här.

Finns det nackdelar med traditionell utgivning?

Det finns många fördelar med att bli utgiven på ett traditionellt bokförlag och många skulle nog säga att det positiva överväger. Men det finns några eventuella nackdelar:

  • Det finns fler ”kockar i soppan” och därmed fler som vill ha något att säga till om. Förläggare, redaktör, korrekturläsare, formgivare, marknadsförare … Det är många som ska säga sitt. Har du svårt för att andra ska bestämma över din baby kan det eventuellt upplevas som en nackdel.
  • Processen från råmanus till färdig bok tar i regel längre tid än om man tar hand om allting själv. På förlagen finns en viss turordning av böcker, men om du projektleder allt själv så blir det givetvis kortare ledtider.

Utgivning på hybridförlag

Ett hybridförlag är enkelt uttryckt en hybrid mellan traditionellt förlag och egenutgivning. Det innebär att det finns ett antagningsförfarande, det vill säga manuset måste ha kvalitet för att ges ut (efter redaktörsbearbetning). Däremot är nålsögat inte lika litet eftersom författaren är med och finansierar utgivningen. Förlaget tar därmed inte lika stora ekonomiska risker. Författaren har fortfarande ett bokförlag i ryggen som tillhandahåller, eller ger förslag på, professionella resurser i form av frilansredaktörer, korrekturläsare och formgivare. Det betyder att du kan låta förlaget leda hela utgivningsprocessen och inte behöver sätta dig in i det tekniska själv. Du har bollplank, projektledare, marknadsförare och liknande.

Ersättningsmodellen hos olika hybridförlag varierar. Fördelarna är att när investeringskostnaden väl är betald är royaltyn i regel högre och författaren får en betydligt större del av kakan.

Finns det nackdelar med hybridförlag!

  • Det kräver ett visst kapital av författaren att själv gå in och investera i sin utgivning.
  • Det blir i regel tuffare att gå plus på sitt författarskap i och med att utgivningen kostar en slant. Men säljer boken bra så …
skriva och ge ut sin bok

Egenutgivning – att skriva och ge ut sin bok på eget förlag

Ett tredje alternativ är att satsa på egenutgivning, det vill säga att ge ut på eget förlag. För att ge ut sin bok själv krävs att man har eget företag, men det räcker med enskild firma vilket är lätt att starta upp.

Att ge ut sin egen bok innebär att du tar hand om hela utgivningsprocessen på egen hand. Du kan givetvis också ta hjälp av en professionell projektledare. Att ge ut sin bok på egen hand ger dig som författare benkoll och kontroll på hela utgivningen. Du bestämmer helt själv och behöver inte ta hänsyn till andras önskemål. Därmed inte sagt att man inte bör lyssna på andra. Och du behöver faktiskt ta hjälp av yrkeskunniga personer, såsom redaktör, formgivare och korrekturläsare, som kan hjälpa till att vässa manuset och paketera det till en estetiskt tilltalande produkt. Att göra alla de här delarna själv är ingenting jag rekommenderar – åtminstone om du vill nå ut till en större publik. Är det en bok som bara ska nå de allra närmaste är det en annan femma.

Finns det nackdelar med egenutgivning?

  • Det tar tid och kraft att sätta sig in i hur man ger ut en bok, hitta duktiga frilansare och tryckeri.
  • Boken får inte samma kvalitetsstämpel som en förlagsutgiven bok. Du måste göra all marknadsföring och införsäljning till bokhandlar och liknande själv.
  • Författaren själv tar hela den ekonomiska risken – och förtjänsten, om det går bra för boken.

Men visst finns det framgångssagor med egenutgivare. Emelie Schepp till exempel gav 2013 ut sin debutbok på eget förlag och med sina 40 000 egenhändigt sålda ex sägs hon vara Sveriges mest framgångsrika egenutgivare. Dessutom blev hon genom den boken upptäckt och upplockad av ett stort förlag. En solskenshistoria men visst går det att lyckas!

Så det finns några alternativ när man vill skriva och ge ut sin bok. Möjligheterna är många i dag i och med den tekniska utvecklingen, om man kan tänka sig att gå lite utanför de traditionella ramarna.

Behöver du hjälp med att ge ut din egen bok? Kontakta mig och berätta om din bokidé!

Läs fler inlägg om hur du ger ut din bok:
Ge ut sin bok på egen hand: en introduktion
”Min föreställning om egenutgivare har förändrats längs vägen”

Ny workshop om skrivandet som läkande kraft

Heldagsworkshop om sorg och skrivande

Är du nyfiken på hur det skulle vara att utforska skrivandet som läkande kraft? Jag och min samarbetspartner Christel anordnar en heldagsworkshop den 30 maj på Hälsans Hus i centrala Lund. Det blir en dag där du helt och hållet får ägna dig åt skrivande och meditationsövningar.

lektör

Har du svårt att uttrycka dig kring upplevda sorger eller förluster?

Forskning visar att skrivande kan ha en positiv inverkan på din hälsa och många upplever att det kan lindra ångest och depression.

Den här dagen får du ägna dig helt åt eget skrivande om dina upplevelser av sorg och förluster. Exempel på förluster kan vara: sjukdom, relationer, ekonomi och inte minst död, för både personer och husdjur.

Du kommer att få en föreläsning kring processen att sörja, inspiration om skrivande och insikt i vad forskningen säger om terapeutiskt skrivande. Vi kommer även att göra några meditationsövningar för att du ska kunna slappna av och hitta till dina känslor och din kreativitet.

Du behöver ingen tidigare erfarenhet av skrivande utan är välkommen precis där du är. Du kommer att få hjälp med några tips/övningar om hur du kan komma igång.

Dagen leds av Emma Åhlén som jobbar som skrivcoach och manusutvecklare samt Christel Lilja som jobbar med personlig utveckling och självledarskap inom bland annat sorgbearbetning och mindfulness.

I gemenskap med andra, tillsammans med vårt varma ledarskap, skapas här en stödjande, tillåtande och kreativ miljö för dig att skriva i.

……………………………………………………………………………………

TID & PLATS
Torsdagen den 30 maj kl 9-16 på Hälsans Hus i Lund

PRIS
990 kr inkl boka-tidigt-rabatt t o m 25 april och därefter är priset 1140 kr. I priset ingår fika, lunch samt kaffe/te, frukt och nötter under dagen.

Begränsat antal deltagare.

ANMÄLAN & FRÅGOR
Via mejl emma@bokstavligttalat.se eller christel.lilja@nyinsikt.com eller via PM på Facebook.

……………………………………………………………………………………
Om Christel Lilja / Ny Insikt AB
Christel erbjuder samtal, kurser, föreläsningar och workshops/retreats inom ramen för mindfulness, sorgbearbetning och coaching. Läs mer om Christel på www.nyinsikt.com

Varmt välkommen med din anmälan!

Att skriva novell

Att skriva novell

Om man gillar att skriva, men tycker det känns kämpigt att ta sig an ett så långt projekt som en roman, är novellen det perfekta skrivprojektet. Men vad är egentligen en novell och vad är skillnaden mellan en novell och en roman?

Gemensamt för både romanen och novellen är strukturen. Det kan vara lätt att tro att en novell bara är en kort berättelse utan någon särskild struktur, men den ska ha samma uppbyggnad som en roman. Det vill säga att det är viktigt att den innehåller en engagerande början, en mitten och ett slut. När jag var i yngre tonåren var noveller lika med kärleksberättelser för mig – sådana jag läste i Veckorevyn eller Mitt livs novell. Men en novell kan naturligtvis vara skriven i vilken genre som helst; skräck, feel good, sci-fi eller historisk tid, precis som romanen.

Vad är det då som utmärker novellen?

Begränsningen

En novell är en berättelse i ett begränsat format kan man säga. Det första många tänker på är begränsningen i omfång. De flesta noveller är korta, från ett par sidor långa bara. Den övre gränsen brukar man säga är kring 100 sidor. Men vi utgår här ifrån att en novell brukar röra sig om ett par tusen tecken.

Eftersom en novell är kort påverkar det givetvis hela strukturen eftersom du inte har så mycket utrymme till förfogande. Det ger också en handling som är begränsad i tid. Ofta utspelar sig novellen under en kort period, som en dag, en timme eller ännu kortare ögonblick. Tidsperspektivet är också begränsat på så sätt att det inte brukar vara stora tidshopp eller parallella tidsrymder. Det vill säga att det inte finns en ”nutid” och ett ”förflutet”. En novell gör sig bäst här och nu.

I en novell bör även antalet karaktärer begränsas till ett fåtal, eller kanske bara en, där du fokuserar på huvudkaraktären. Du har heller inte tid att låta karaktären/rna genomgå en enorm utveckling.

På samma sätt är även miljöerna begränsade till en eller ett fåtal. Kort sagt är de flesta noveller upplagda så att de handlar om en eller två karaktärer, under en kort tidsperiod, exempelvis en fika, i en typ av miljö, kanske ett kök. Det är novellens byggstenar. Visst finns det undantag från detta, men det är bra att ha som riktmärke.

skriva novell

Karaktärer

Jag har redan nämnt att antalet karaktärer bör hållas nere eftersom utrymmet är begränsat och man inte ”hinner” blanda in för många personer i en så pass kort berättelse. Något att tänka på är hur du väcker engagemang för dina personer så att det ändå blir intressant att läsa om. Generellt sett kan man säga att karaktären direkt måste visa framfötterna, visa att de vill något och låt något sättas på spel.

Konflikt

De som jobbar med mig vet att jag alltid tjatar om konflikter. Men det är för att det är det allra viktigaste i en berättelse enligt mig. Ingen konflikt, ingen historia. Vad är då en konflikt? En karaktär bör ha ett mål för att berättelsen ska bli intressant. Det måste kort sagt ”hända nåt”. När det finns något hinder för det karaktären vill uppnå, uppstår en konflikt. Som du kanske förstår måste det alltså inte vara en faktisk konflikt (bråk), det kan också handla om en person som vill göra någon typ av förändring men inte riktigt vågar. Rädslor för olika saker kan i allra högsta grad vara hinder på vägen och utgör inte sällan konflikten i många berättelser.

Slutet

Hur ska man tänka med slutet då? Även om berättelsen är kort och konflikten (kanske, men inte nödvändigtvis) är liten är det viktigt att det finns ett slut. Gärna med en finess eller knorr, tycker jag. Ibland kan slutet vara mer öppet, men man måste ändå på något vis knyta ihop säcken och samla ihop de eventuella planteringar eller ledtrådar man lämnat ut. Den dramaturgiska bågen måste också finnas där så det inte bara utmynnar i ett … ingenting.

Delta i novelltävling

Vill du utmana dig själv och få en deadline för ditt skrivande? Personligen tycker jag att deadlines är underskattade som motivationshöjare samt prokrastineringshindrare. Det finns många novelltävlingar där ute som du kan delta i om du vill. Här finns länkar till några tävlingar.

Workshop – lär dig skriva novell

Bor du i Skåne och vill lära dig skriva novell? Jag kommer att hålla i en novellkurs, som utgörs av två workshop-tillfällen i mars på ABF i Lomma, där vi lär oss att skriva novell. Här kan du läsa mer om det och anmäla dig. Obs att det kan vara fullt. Men anmäl ditt intresse ändå, så kommer du med när jag kör nästa gång istället.

Tips på hur du hanterar skrivkramp

Tips på hur du hanterar skrivkramp

Skrivkramp är något vi alla drabbas av lite till mans. Det tar tvärstopp, totalt, och det går bara inte att få ur sig något mer. Man är jättetrött på sin text och är beredd att slänga alltihop i papperskorgen. Känns det igen?

skrivkramp

Här är mina tips för hur du hanterar skrivkramp:

1. Skriv något annat

En skrivkramp kan sitta olika djupt och ibland handlar det ”bara” om att komma igång. När din skrivenergi och lust är totalt bortblåst, vad gör du då? Skriv nonsens – om din morgonrutin, frukost, beskriv din favoritplats eller hur du mår just nu. Gör så här: Sätt äggklockan eller timern på din telefon och skriv meningslösheter i 10 minuter. Här finns absolut inget krav på resultat, meningen är att det ska kastas efteråt. Förhoppningsvis har du kickat igång skrivmuskeln och lusten för ditt skrivprojekt.

2. Gör något helt annat

Ibland fastnar man mitt under ett skrivpass. Någonting gör att man inte kommer förbi låsningen och luften går ur. Pressa dig inte och försök klämma fram något. Gå ut på en promenad, stick ut i löparspåret eller gå till gymmet för att låta hjärnan bearbeta det olösta. Fysisk aktivitet stimulerar hjärnan och därmed kreativiteten.

3. Vila från texten

Inte sällan sitter skrivkramp i ett tag. Om du har möjlighet (och inte sitter på en snäv deadline!) – bara kapitulera. Stäng ned datorn och bara vila från texten. Du FÅR inte skriva på ditt manus. Du får inte ens titta på ditt manus på minst två veckor, men gärna ännu längre. Att vila från sin text gör att man får en hälsosam distans till den och bidrar till att man senare kan kolla på den med lite fräschare ögon. Efter ett par veckor kan det hända att din hjärna har bearbetat det där som du körde fast på så att du nu kan hitta formuleringarna eller idéerna du hade slut på i förra vändan.

4. Fulskriv 

Du kanske vet vad det ska stå men vet inte hur du ska få till det, kanske mäktar du inte med eller har kört fast i formuleringar. Strunt samma, skriv om det du ska skriva om. Typ: ”Här ska det hända någonting som får henne ur balans och sedan kommer M och är jättearg för att …” Sedan är det bara att lämna det till en annan dag. Vet du lite mer om vad som ska stå kan du skriva lite fylligare än så, men fortfarande – det behöver inte vara bra! Släpp alla tankar på att det ska vara ett bra och varierat språk, gestaltning och allt du har fått lära dig. Absolut ingen annan än du själv ska läsa det här så tanken är bara att du ska få det ur systemet. Har du tur kommer lusten och inspirationen krypande medan du håller på. Eller så gör den inte det och då är det helt okej.Det är lättare att redigera en dåligt skriven text än ett tomt papper, eller hur?

5. Byt kreativ gren

Ägna dig åt något helt annat. Måla, fotografera, sjung, dansa eller spela musik! Där har du antagligen inga, eller i alla fall mycket mindre, prestationskrav. Njut av att upptäcka något nytt. Ta sedan med dig din nyvunna nyfikenhet och inspiration och se om det kan spilla över till skrivandet.

6. Hitta ny inspiration

Sittfläsk i all ära, men kanske behöver du även fylla på din inspirationsbank. Kreativitet måste underhållas, fyllas på och utvecklas hela tiden. Att läsa mycket själv brukar vara ett vanligt råd som jag skriver under på. I perioder vet jag dock att man kan vara lästrött, så är det bara. Konsumera berättelser på andra sätt: se en film eller en tv-serie. Jag tycker själv att det nästan är omöjligt att inte bli inspirerad av en riktigt bra film. Är du som jag som är väldigt visuell och går igång på snyggt foto, vackra miljöer och särskild ljussättning? Eller så kanske du fyller på dina inspirationsdepåer genom att lyssna på musik eller resa. Hitta ditt sätt att fylla på din kreativitet.

7. Ta hjälp

Slutligen – var inte rädd för att ta hjälp utifrån för att få rätta puffen framåt. Någon form av skrivhjälp kan få dig att se vad din text behöver, kanske är det inte alls det du tror. Skaffa en skrivkompis eller en testläsare att diskutera med och peppas av. Eller anlita en professionell manusutvecklare som kan hjälpa dig att prioritera, planera och stötta.

Har jag missat någonting? Tipsa mig gärna om vad du gör när du har kört fast i skrivandet!

Läs mer om skrivprocessen:
Sätt SMARTa mål för ditt skrivande
Det viktiga syftet i ditt manus

Skriva följebrev – hur du pitchar din bok

Skriva följebrev – hur du pitchar din bok

Att beskriva sin bok tycker många är svårt. Att göra det för någon som du vill ska bli så intresserad att hen ska vilja ge ut din bok kan tyckas stört omöjligt. Att skriva följebrev handlar om att pitcha din bok för att försöka få förlaget att vilja kasta sig över ditt manus.

följebrev pitch

Vad ska följebrevet innehålla?

Ett följebrev ska väcka intresse, både för dig som författare och ditt manus. Vem är du? Vad om dig är relevant att berätta? Din yrkesbakgrund, din familjesituation eller ditt brinnande intresse för ämnet i fråga? Välj med omsorg.

Nästa punkt är att berätta om ditt manus. Ett tips är att svara på de gamla hederliga journalistfrågorna: Vad, när, var, vem och varför? (Hur är troligtvis överflödigt här). Förlaget vill veta vad det är för typ av bok (genre o s v), när det utspelar sig (historisk tid, nutid, framtid), var den utspelar sig (på Manhattan, i Umeå), vem handlar boken om och något om hens drivkraft eller önskan. Slutligen kan det vara relevant att skriva något om varför du har skrivit boken (för att lära ut någonting, för att inspirera eller helt enkelt för att underhålla).

Konkurrenter och unicitet

För att fortsätta vidare på vem du är – kan du visa att du har något unikt med din bok? Kanske har du ett nytt grepp på en gammal genre? Var noga med att visa vad det är som gör att din bok ligger rätt i tiden. Du kan också göra tvärtom och likna dig med en känd författare för att förklara vad du har för stil. Är huvudkaraktären Sveriges svar på Bridget Jones eller är det en thriller i Kvinnan på tåget-anda? Så länge du gör det med glimten i ögat och lite klädsam ödmjukhet kan det vara ett sätt att väcka nyfikenhet.

Slutligen

Visa att du har ett starkt engagemang och en passion för ditt ämne och din bok. Låt det lysa igenom på ett naturligt sätt.
Klyschornas klyscha, men inte desto mindre sant: Var dig själv, gör dig inte till på ett konstlat sätt.
Skriv kort – max en A4 brukar vara rådet från de flesta förlag.
Visa att du har gjort din hemläxa och skicka till förlag som ger ut sådana böcker som din och anpassa brevet efter varje förlag. Inga massmail!

Någon som verkligen kan konsten att skriva följebrev är Jonas Jonasson. Här kan du läsa hans brev i sin helhet för sin Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann och som fick Piratförlaget att nappa.